Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 1704 / Vad är det för fel på det digitala egentligen? För perfekt kanske? ;)

 

 

 

 


I förra bloggen hade jag lagt upp några analoga svartvita bilder! Bilder som jag tagit för ett halvår sedan på Kocksgtan 24. Dubbeltolvan ni vet! I alla fall ni som läst Slas vet det!  :)

Jag hade använt Leica M2 med ett Canonobjektiv 1,8/35 mm och Tri-X . Och jag hade tagit ungefär likadana bilder som jag också tagit med Fuji X100 och Canon G10 under samma tid!

 

 

 

 

Och kommentarerna blir i bloggen, "Gillar gråskalan", och "Mycket fina överraskningar!  Fint korn också", och "Svärta och djup, härlig dynamik nu är det liv i dina bilder, inte alls så platta som dina digitala bilder".   Vadå platta!!??  ;)

Och en annan kommentar, "Får nog instämma i det Alf säger - betydligt bättre än dina digitala bilder därifrån. Mera levande på något sätt."

 

 

 

 

Så vad är det för fel på det digitala nu då? Jag fotar på samma sätt med det digitala och det analoga! Så tror jag i alla fall...  å ändå så verkar det digitala inte duga!?  :) ;)

Var vänligt och förklara det här litet mer ingående,  för det här är mycket intressant!
Alltså, vad skiljer mina analogt fotade boxningsbilder från mina digitalt fotade boxningsbilder?

Så jag får veta det, och får nå'n ordning på min fotoverksamhet! ;)

/Bengan

 

Ps. Å sticker man ut hakan så...   inte bara i boxning alltså! ;)

 

 

Den här borde väl också duga för boxningsfoto? För den här optiken e aningen ljusstarkare...

 

 

 

 

Inlagt 2012-07-22 17:28 | Läst 5230 ggr. | Permalink
Hur vill du själv att det skall se ut?
-affe
Svar från Benganbus 2012-07-22 18:34
Jag är ändå mycket nyfiken på vad andra tycker!
Det här är faktiskt intressant! :)
/B
alf109 2012-07-22 19:28
Du har ju själv tidigare gett uttryck för att du gillar dina svartvita konverteringar som de ser ut. Jag själv har föredragit det svartvita mer som det uttryck jag får från de filmerna jag föredrar. På samma sätt som jag övergav triX när de gjorde om filmen 2003 för att den fick en jämnare och mjukare gråskala tycker jag att det är med digitala filer om man bara plockar bort färgen. Detta är något som fungerar olika för olika bilder, men om vi tar boxningsbilderna till exempel så tycker jag att de passar bättre med ett lite hårdare uttryck och mer kontrast. Om man istället plåtar landskap kan en mjukare gråskala med fina tonövergångar fungera bättre. I realiteten betyder detta, för mig, att jag väljer olika filmer, framkallare (och ibland även format) beroende på vad jag plåtar och hur jag vill att det skall se ut när jag plåtar analogt. Kör jag digitalt väljer jag istället olika konverteringar för att få det uttryck jag vill ha till den aktuella bilden. Det handlar alltså inte om analogt eller digitalt utan om hur jag vill att bilderna skall se ut, och alla bilder som går vägen över datorn är ju digitala på ett eller annat sätt.

Jag tycker dock att det skulle vara kul om du gav uttryck för hur du själv vill att det skall se ut så skulle man kunna föra diskussioner från den utgångspunkten. Tidigare tyckte du ju om bilderna som de blev vid en mer rak konvertering och argumenterade för att man inte skulle efterlikna det silverbaserade uttrycket när man fotograferade digitalt, om jag förstod dig rätt? Nu låter det mer som om du börjat svänga i den uppfattningen?

Summa summarum allt kokar ned till hur man vill att det skall se ut, kameran fångar ljuset, hur presentationen av detta fångade ljus sedan ser ut beror ganska lite på om kameran är analog eller digital.
stefohl 2012-07-22 20:12
Kör jag digitalt väljer jag istället olika konverteringar för att få det uttryck jag vill ha till den aktuella bilden. Det handlar alltså inte om analogt eller digitalt utan om hur jag vill att bilderna skall se ut.
Kunde inte ha sagt det bättre själv:-)
När jag ser på dina digitala bilder ser jag ofta utfrätta högdagrar och kontrastlösa mellantoner. Så att det skulle vara alltför perfekt håller jag nog inte med om.

Det är inte självklart att du behöver få det utseendet, utan det är till att lära sig hur man får till bilder som fungerar med denna utrustning. får jag citera S:t Ansel, den av alla analogister dyrkade Adams: »I believe that the electronic image will be the next major advance. Such systems will have their own inherent and inescapable structural characteristics, and the artist and functional practitioners will again strive to comprehend and control them.«

Det tog dig antagligen ett par år att få till det så att du fick bra analoga bilder. Det digitala hantverket är kanske lite enklare, men man måste lära sig det också.
Kan bara hålla med Affe och Stefan, det handlar inte om analogt eller digitalt det handlar om vilket utryck, vilken karaktär man vill ha på sina bilder. Kör man analogt väljer man film utifrån det, kör man digitalt väljer man konverteringssätt.
Att köra digitalt, JPG, och bara ta bort bort färgen ger ett ganska platt och tråkigt resultat men är man nöjd med det så är det ok. Man måste komma fram till vad man själv vill ha för karaktär på sina bilder och hitta ett arbetssätt för det, oavsett om man kör analogt eller digitalt.
/Krister
Visst är bilderna bättre. Du är kanske mer säker med Leica M. Känns som du fångar intensivare ögonblick. Sen lyckas du även bättre med "kopieringen". Den översta bilden kan dock få lite mer drastisk svartpunkt. Många fotografer skriver ut sina bilder smått och sätter upp dem på väggen för att "hålla samman kopieringen".
Det här lite `skitigt´ analoga som du får fram i dessa mörka miljöer får man ju inte fram direkt ur digitalkameran. Varför? Tror faktiskt att det rent bildtekniskt år 2012 skulle anses för dåligt faktiskt. Missförstå inte, jag gillar det grafiska uttrycket i dina boxarbilder men det representerar mer din bildstil än något annat.

Skicka över en digital raw-kopia till `bildmakarn´ och låt honom trolla fram något identiskt med dina analoga exempel här ovan. Jag är säker på att du också kan lära dig detta. Är dock mindre säker på har lust att lägga ner tid på detta arbete när du trots allt har en uppgift för dina Leicor;)

/Stephan
Jag gillar dina bilder Bengt! I teknisk mening kan jag känna mera för dina analoga. Det innebär en massa extra hantering och vi gör våra prioriteringar. Dina "bildmaskiner" är tveklöst kompetenta men viktigare är ändå "det inre objektivet" om jag når fram med den metaforen. På något vis blir uttrycket lite annorlunda trots att du fotar som vanligt. Med din lilla Canon minns jag att du hade fått den inställd för att efterlikna den episka Kodakfilmen. Kanske kan någon assistera med någon "plug-in" till PS för att göra det digitala arbetsflödet snabbt och med publikfriande tryck. ;)

Vänligen
Hans

PS. Vi är många som gärna såg att du fortsatte i boxningslokalen med samma grejor som för många år sedan. Men vi behöver ju inte utföra slabbandet och skannandet med rullar som blir liggande i kylen. DS.
Bra synpunkter. Det är ett misstag att tro att svartvitkonverteringen är så enkel om man fotograferar digitalt. Vill man fullt ut påverka det monocroma resultatet så gäller det att fotografera raw och sedan ha en verktygslåda konverteringsmetoder. Affe vittnar ju om all kunskap han har kring val av film och framkallare i den analoga världen. Varför vill folk tro att det är enklare att få till perfekt kontroll av monocroma bilder i den digitala? Och precis som Affe påpekar handlar det i slutänden om vad man själv vill ha för resultat. Mina svartvita är ex.vis inte alls så mustigt sotsvarta som modet föreskriver, men det är ju mina val, inte slumpen som gör att bilderna ser ut som dom gör.
Håller med föregående svarare att det mer har med vilket uttryck man vill ha i sina bilder än med tekniken i sig.

En annan fundering nu när det digitala kvalitetsmässigt nått upp till och kanske gått om det analoga är att det analoga resultatet ibland drar iväg åt pictorialistiska hållet. Att man låter de synliga spåren av den analoga tekniken skänka bilden någon sorts konstnärlig kvalitet. Och det ju helt OK om det är det uttrycket man vill åt. Kan tänka mig att det är detta som gett upphov till några av de uppskattande tillropen för dina analoga bilder.
Tack för alla kommentarer/synpunkter, jag läser och begrundar.....

En bakomliggande orsak, det är att jag aldrig va bra på "mörkrumsarbetet" i det analoga heller.
Jag har alltid varit en knäppare, tycker det är mycket kul att ta bilder, fånga mina ögonblick, vad det nu är?
Me'n se'n att framkalla/kopiera, det har alltid kommit i fjärde hand! ;)
Det här gäller ju numera även det digitala bildjobbet som några verkar ha märkt..... ;)

De bästa analoga kopiorna gjorde Crimson åt mig förr, och numera även de digitala. Crimson e min kopist!
Vi får se om jag kan komma vidare, vad det nu skulle betyda för mig?
Jag menar, skulle jag tycka fotograferingen vore lika kul då?
/B

Ps. Tar gärna emot fler synpunkter/tyckanden! :)
Jag tycker att Affe och Stefan har sagt det mesta, men det finns en faktor till som är väsentlig. Du talade om att bilderna var tagna med en Leica M2, ett canonobjektiv och Tri-X. Därmed har du också till stor del bestämt vilka svar som du kommer att få. Vetskapen hos betraktaren att detta är en analog bild påverkar bedömningen. Det är inte längre bara en bild som betraktas utan med i bedömningen finns nu också alla bedömarens uppfattningar, kunskaper, missförstånd etc. när det gäller analogt/digitalt i tolkningen, bias: http://sv.wikipedia.org/wiki/Metodfel
Det blir en sorts placeboeffekt :)
Vänligen
Tom
"För perfekta" är nog inte helt rätt uttryckt. Jag tycker ofta att digitalbilder är lite för "plastiga" i sitt utseende. Sen gillar jag heller inte bilder från diggikompakter med för små sensorer, blir så stort (oftast totalt) skärpedjup.

Sen som nån är inne på på här, när du Bengan plåtar i Jpeg, så händer det ibland att du får utfrätta högdagrar och kontrastlösa mellantoner. Det får du sällan med dina analoga m-leicor ;)
En sak som tål att påpekas som skiljer det digitala fotograferandet från det analoga svartvita är att när man plåtar digitalt är det viktigt att se till att inte högdagrarna fräter ur. Man får alltså vända på tänket jämfört med svartvit film. I det digitala finns inga marginaler uppåt, däremot kan man hämta hem massor av information ur skuggorna genom att lyfta dessa. Alltså exponera efter högdagrarna och "framkalla" efter skuggorna skulle man kunna säga när du fotar digitalt. Apropå kommentarer om urfrätta högdagrar. Plåtar man i kontrastrika miljöer, som boxningslokalen till exempel, kan det nog vara viktigt att ha detta i bakhuvudet och det kan också vara detta som man upplever som annorlunda i bilderna. Om högdagern klipper får man en skarp övergång som man aldrig får på samma sätt från svartvit film, så som sagt det gäller att se till att det inte klipper i de ljusa partierna. Och om man tycker att bilden då blir mörk är det bara att lyfta detta lite i ps.
-affe



(Visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?

Lägg till

Tidigare blogginlägg