Straight Photography!

Straight 1032 / Att få som en tatuering i hjärnan...

Hundar har ett bra minne. Det är viktigt för deras överlevnad.
Olustiga eller farliga saker dom råkat ut för under sin uppväxt måste dom komma ihåg,  så dom inte går på samma sak igen.

När vi gick Unghundskursen med Roffe, vår hund, så sa Åsa Ahlbom, som höll i kursen, att skrämmande eller farliga saker som en hund råkar ut för,
sätter sig som en "tatuering i hjärnan på dom" och går aldrig bort!
Och det skall vara så!

"Jag e stor nu! Fyra år! Å snabb e jag också!"

Känner igen det där med tatuering...
När jag va liten så va jag hos tandläkaren på Eastmaninstitutet här i Stockholm. Alla barnen satt i en stor sal, och man såg och hörde de andra patienterna hela tiden. Barntandvården va inte så utvecklad på den tiden!  ;)

Av någon anledning skulle man dra ut en mjölktand på mig. (Jag hade ännu inte börjat skolan). Min mamma berättade senare att man kom och hämtade henne efter ett tag för jag hade svimmat. (Jag kommer inte ihåg något av det här)

Så vad gäller "tatuering i hjärnan", så förstår jag hur det funkar,
för i dag skall jag till tandläkaren, inget märkvärdigt tycker nog de flesta,
och skall bara kolla en kindtand, ev ta en röntgen-bild på den,
men för mig e det fortfarande mycket märkvärdigt!  ;)

Så vare med den tatueringen! :)

/Bengan

2011-02-14 08:33   pic-tor

Jag har full förståelse för din "tatuering i hjärnan" för jag har en liknande upplevelse. När jag gick i småskolan var hela klassen till Folktandvården för undersökning. Före mig i kön var en pojke som hade dåliga tänder. Han skrek och grinade och när han kom ut, fortfarande med tårarna rinnande, rann det blod från ena mungipan. Tandläkaren hade varit tvungen att dra ut en tand. Sedan var det min tur....Men det gick bara bra, inga hål.

Svar från Benganbus 2011-02-14 08:59

Det här barnpsykologiska med ett bra omhändertagande,
det hade inte slagit igenom riktigt då! ;)
/B

2011-02-14 09:52   syntax

Jo jag känner igen mig i din beskrivning - jag har så många traumatiska minnen så att det väl närmast blir "tatuerarvalsen" av Evert Taube. Det värsta var att dom vuxna lurades: "Det kommer inte alls att göra ont", "Det går fort, du kommer knappast att märka någonting", eller: "Om du är riktigt duktig, kommer du att få.....". Notera den senaste varianten - vuxna luras fortfarande nämligen.

Svar från Benganbus 2011-02-14 14:56

Nu när du säger det så kommer jag ihåg en vaccination också,
eller va det nu var,
samma där, man höll barnet hårt under "behandlingen"...
/B

2011-02-14 10:24   N Thomas Meldert

Du har en annan, behagligare tatuering i hjärnbarken också. Den börjar på L =)

Svar från Benganbus 2011-02-14 14:54

Tänkte inte på det, men så kan man nog också se det! :)
/B

2011-02-14 11:55   Enicar

Roffe som valp var väl himla go´ :-) Ja, han är ju stilig nu också förstås.
Tandläkarbesöken som liten var verkligen ingen höjdarupplevelse. Idag är läget ett helt annat. Jag är så lyckligt lottad att "min" tandläkarmottagning är riktigt trevlig att besöka. Mottagandet av tandsköterskor och tandläkare och receptionspersonal är alltid både personligt och professionellt. Jag kan förstås ändå känna sig en aning utlämnad när något måste fixas men lyckligtvis så har min tatuering på hjärnan bleknat rejält.

Svar från Benganbus 2011-02-14 14:53

Jag är också lyckligt lottad numera med en trevlig och avspänd tandläkare,
så jag har börjat kunna slappna av, så min tatuering håller långsamt på att blekna den också, men bara litet... :)
Å så e tandläkaren trevlig på andra sätt,
jag har fått hänga bilder i hans väntrum!
/B
Ps.
Roffe som valp, va mycket busig!! ;)
Men nu är han min ögonsten! Jag menar efter min fru förstås!! ;)

2011-02-14 16:03   mickeberg

Tjena Bengan, bok skickad o så kan jag ju köra en HEMSK tandläkarstory,,,du vet, då jag var typ femton så ägnade jag en hel vinter åt att käka kakao o socker i en schysst blandning. Det blev ju en hiskelig massa hål då jag kom till tandläkarn och han var skitförbannad och skällde på mig.
Jag blev sur och då jag gick hem hoppades jag att den fan skulle dö. Nästa gång jag gick till tandis så kom syster ut och sa " Mikael, var inte ledsen, men tandläkarn har faktiskt dött i veckan som gick".

Han hade fått en hjärtattack på golfbanan. Ja, du fattar. Man måste ta det lugnt med kakao och socker och inte vara så ilsken i skallen.

Svar från Benganbus 2011-02-14 17:09

Tack! (Boken om Cafe Spuntino)
Låt inte så många köpa boken, för jag misstänker att den kan bli intressant om några år, å då e de bra att det är få exemplar ute! :)

Man kan väl önska nå't om min tandläkare från 1946 också,
fast det är nog försent. ;)
Men alla gör nog så gott dom kan, å så trodde man att man skulle göra med barn då, sätta dom i tandläkarstorsal med bra akustik! ;)

Å velkommen tillbaka till Eken förresten!
Så nu lägger sig lugnet i Åre! :) Å skidmagistern får vila upp sig litet!
/B
Ps. Jag åker till Åre i Maj, inga turister å inga mygg!
Å inga lifter heller för den delen!