Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 931 / Programmet om fotografen Mike Disfarmer var intressant, mycket intressant!

 

 

Biker

 


Det är nog flera än jag som har sett programmet och tycker något om fotografen Mike Disfarmer och hans bilder. Och det va också intressant att så hur värdet på Disfarmers bilder har ökat.

Jag har funderat en del på programmet och fotografen Disfarmer, och måste nog fundera ett tag till, så jag återkommer i en senare blogg med mina tyckanden! :)

/Bengan

 

Inlagt 2010-11-20 22:16 | Läst 3390 ggr. | Permalink
Visst var det intressant, ur många perspektiv.
Det är intressant att så många plötsligt inser hur bra bilderna är när de får ett pris i dollar, ett högt pris. Det räckte att en bildintresserad person med pengar satte lyset på dem så blev de... ja, vadå. Konst?
Det är också intressant hur amerikaner kan blåsa upp saker så att de blir stora, där har vi tama svenskar en del att lära.

Bilderna är bra, jag gillar dem. Som fotograf har man en del att lära av programmet. Man får höra många bra formuleringar om varför bilderna är omtyckta. Inblickarna i de människoöden som programmet och bilderna ger är också fängslande.

Inte minst, det var roligt! Vilka karaktärer de har hittat att intervjua, guld!

Tack för tipset. /Thomas
Hej Bengt! Visst tusan skaka´ det här programmet om en hel del! Det gick nog rätt djupt ner i rötterna på fotointresserade! Så att säga: Om man bortser från samlarvärdet är nog Disfarmer och hans verk en tillgång som ger möjlghet till eftertanke långt utöver samlarvärdet! Vad håller vi på med? Vems verklighet ska man beskriva. Fotografens, modellens, betraktarens, ordningsmaktens eller... Mitt spontana intryck efter programmet är att det som Disfarmer här gestaltade var sin egen vånda och sitt utanförskap. Och av tillfälliga omständigheter (fattigdomen etc.) uppfattade modellerna fotografen som en av dom, en kamrat på deras egen sida. Sen var det nog en del "personkemi" mellan fotografen och modellerna av icke alltid så trevligt slag. Men kunderna strömmade till...! .
En märkvärdig fotograf och berättelse. Kanske var dethans egenart som fick de porträtterade personerna att se så skrämda ut. Hur som helst är bilderna härligt apart från andra porträttbilder från den tiden.Han var sannerligen ingen mainstreamfotograf! Synd att gubben inte fick del av berömmelsen och pengarna medan han levde. Man undrar spontant hur många Björkbomare, Borgare, Klereusar och Johanssonare som ska gå på auktion på 2080-talet =)



(Visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver

 

Lägg till

Tidigare blogginlägg