Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 771 / "En Leica för mig är det ultimata verktyget att skapa bilder med".

 

 

 

"Den är smidig, vacker och drar ner hastigheten på mitt fotograferande rejält vilket gör att jag ägnar mer tid och eftertanke åt både exponeringen, fokuseringen och komposition. Vilket i slutänden borde göra mina bilder bättre".

Det här var en kommentar i min tidigare blogg "Straight 769 / Vad är en M-Leica idag egentligen till för?"

Vad är fotografi?
Det betyder sannolikt olika saker för olika fotografer, men om man skall tala om en slags fotokonst, så kommer man nog även här in på att man måste träna, och att ha tid för det man håller på med!  Och att fokusera på det!  Och så 10.000-timmar såklart! ;)

För det här är ju som med andra färdigheter, att den som har förmågan att fatta att man måste träna, det är den som kan bli lika bra som Stenmark, Pablo Casals eller HCB!  :)
Om man nu vill det! :)


Och för att återknyta till Leica och fotograferingen och långsamhet, så kanske M Leican med sina ickeautomatiserade funktioner kan ge en bra start för den som vill fördjupa sig i fotografi!?

"...och drar ner hastigheten på mitt fotograferande rejält vilket gör att jag ägnar mer tid och eftertanke åt både exponeringen, fokuseringen och komposition. Vilket i slutänden borde göra mina bilder bättre".


Tack för intressanta funderingar Joel!


/Bengan

 

Inlagt 2010-06-29 11:58 | Läst 8392 ggr. | Permalink
Jag tycker försvarshysterin kring m-leicorna som brutit ut efter din blogg är intressanta, dom kanske säger en del om varför man har en leica också? :)
Nu har jag ingen M-Leica, men mätsökarkameror av annat fabrikat med M-bajonett. Kan dock inte hålla med om att fotande med en mätsökarkamera drar ner hastigheten och kräver mera tid och eftertanke vad gäller exponering/focusering/komposition. Tvärtom tycker jag det går minst lika snabbt eller snabbare att få focus på rätt ställe. Oftast snabbare. Det går desutom mycket bättre att få det skärpedjup jag vill ha med manuellt bländarval via bländarringen på optiken. Och med tidsautomatiken får jag jämna exponeringar som ger problemfri kopiering eller scanning. Men det där med tidsautomatik eller ej är en träningssak, det fungerar lika bra utan med vana/övning. Kompositionen går också mycket lättare/snabbare då sökaren är helt superb i kontrast/tydlighet, dessutom tillräckligt stor. Tycker man kommer snabbare till bilden med en mätsökare. Inte så mycket jox emellan. Kanske om man har en M-Leica utan exponeringsmätare att det går långsammare och kräver mera eftertanke, men med vana/erfarenhet tror jag även det går bra.
Man kan lägga märke till det personliga tilltalet i Joels inlägg. Som jag förstår det så handlar det i hans fall om en Leica M9. En digitalkamera vars egenskaper skiljer sig en hel del från hans Nikonkameror. Hans uppfattning torde inte göra anspråk på allmängiltighet. Men man kan reflektera över den och jämföra om man har en längre erfarenhet av handhavandet. Ungefär som Bengt gör i denna blogg. Både Joels inlägg och Bengts blogg är reflekterade.

Till skillnad från Viktors synpunkt anser jag att det finns goda skäl att inte dela upp attityderna i försvars- respektive annfallshysteri. Själva ordvalet i sig är polemiskt och pejorativt och bidrar inte till dialog. Kanske är det en effekt av dagens halvbildning?

Att långsamheten i handhavandet skulle hänga ihop med kvalitet på bilderna finner jag kanske mera tveksamt. Förmodligen är en modern kamera mera kompetent att fånga såväl snabba som långsamma skeenden. Dagens kamerateknik är fantastisk och ger möjligheter som våra fotoidoler från förr drömde om men aldrig fick uppleva. Dessutom har den gett en oräknelig mängd potentiella mästerfotografer möjligheter att uttrycka sig i bild utan tidsödande hantering.

Avslutningsvis kan också jag som fotoapparathanterare med helmekanisk tysk efterkrigsteknik uppleva en viss tillfredsställelse att göra saker onödigt krångligt. ;)

"Warum soll mann etwas einfach machen, wenn mann es so schön komplizieren kann?"
Jag har ju en M2:a. Den är helt underbar att fota med, och den är alltid laddad och nära till hands. Fin sökare o s v. Trots det finner jag också ett stort nöje i att använda t ex gängLeicor, och andra, ännu mer primitiva skapelser. Kanske var jag fakir i ett ev tidigare liv...
Att använda manuella kameror gör mig sannolikt till en något bättre fotograf. I alla fall enligt mina ideal. Däremot förmodligen inte ännu bättre ju primitivare kamera. Det handlar mycket om kugghjuls-romantikern i mig som älskar att använda gamla saker. M2:an känns för mig nästan modern. :-)

När det gäller automatik:
Det är visserligen bekvämt att åka bil, men det är roligare att köra. :-)

Jag lär väl aldrig nå de där 10000 timmarna, men jag har mycket kul längs vägen.
Att ordet försvarshysteri skulle sätta käppar i hjulet för en dialog ligger ju helt i din tolkning av ordet Hans, sen kan det vara provokativt - men hur utesluter det dialog? Ungefär som att antyda att jag inte är tillräckligt bildad för att delta i en diskussion kring något så "fint" som leica. Nej elitismen som ofta genomsyrar jazzkulturen kan man ofta uppleva från gatufotografin också, sorgligt.
Tidsautomatik innebär att man ställer bländaren manuellt själv, och sedan slipper ställa tidsaratten till det läge exponeringsmätaren visar. Den automatiken är bra, om man samtidigt kan låsa ett givet värde!
Jag tycker nog att det intressantaste med alla dessa bloggar om Leicor är avsaknaden av nytagna bilder med just de nämnda kamerorna:-) Alltid samma upprepande hyllningar. Men var är bilderna?

PS. Ja, det är en pik. Som jag lär få äta upp när jag framkallat min första rulle! DS.

;-)
Svar från Benganbus   2010-06-29 16:26
Måste funktionen redovisas också!? ;)
I så fall har jag högar med nytagna oframkallade filmrullar liggande i kylskåpet!
Som jag alltid haft av någon anledning..! :)
B)
Jag tycker att jag drar ner tempot på samma sätt när jag fotograferar med min Canon FTb. Den lärde mig exponera och komponera.

Jag är uppväxt med en pappa med dussintalet Leicor. Jag har lånat då och då men aldrig ansett att just Leicorna skulle vara överlägsna generellt. De är dåliga på det mesta och bäst på några få saker. Att jag växt upp naturligt med Leica M och R kanske gör att de inte är så märkvärdiga för mig.

Trots min inställning skulle jag aldrig drömma att kritisera någon som väljer att köpa Leica. Lika lite som någon som köper en gammal Mercedes. Alla har sina rationella och känslomässiga skäl. Men det blir konstigt när folk klämmer fram krystade rationella skäl för sina känslomässiga kameraval. Jag kan tänka mig att köpa en gammal Merca för att det är en skön bil, men den blir aldrig bättre än min nya Saab.

Att det skulle vara några större problem med dagens kameror kan jag inte hålla med om. Allt sitter i huvudet på fotografen. Idag gick jag runt i Viksjö centrum och fotograferade med min Canon Eos 1D Mark IV som kan ta 10 bilder i sekunden. Jag knäppte färre än 10 exponeringar under en halvtimme, alla omsorgsfullt exponerade och komponerade.

Fotografi handlar mycket lite om träning och väldigt mycket om ett förhållningssätt. Är man inte öppen visuellt och känslomässigt för vad som sker framför kameran spelar det inte någon roll för hur mycket man tränat på att ställa in kameran snabbt.

Så ser i alla fall jag på saken.
Vi våra egna lyckas smeder och därtill hör ju att man väljer det verktyg som passar en själv bäst för ändamålet. Jag har provat många olika format och blir bara mer och mer övertygad om att det inte är vad du tar dina bilder med som spelar den stora rollen. Det är ditt bildseende, ditt sätt att komponera och ditt sätt att förmedla känslor, ögonblick och att möta världen med öppna ögon som spelar den största rollen. Det finns många parametrar som bidrar och alla har säkert inte samma.
Så vad som är bäst generellt låter jag vara oskrivet. Jag vet vad som passar mig.



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver

 

Lägg till

Tidigare blogginlägg