Straight Photography!
The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 667 / Underligheter pågår i mina kameror! Och så lugnet i Trosa före Schrödingers katt!
Har vid flera tillfällen upptäckt underligheter i några av mina kameror...
Just nu hinner jag inte göra någon större undersökning, för Roffe behöver gå ut, så jag får ta tag i det problemet litet senare..
Men kortfattat, jag hittar film i kameror som jag inte använt på ett tag..!!
Undrar om någon smygladdar mina kameror då jag vänder ryggen till liksom...
Eller om det är så att jag glömt att jag stoppat in film i kameran, å se'n bara ställt kameran i skåpet, men det undrar jag,
för det låter ändå ganska långsökt....
Hur som helst, den snabbaste lösningen just nu verkar vara att "fota ut" rullen...
Här e kameran som det va film i som jag nu fotar ut!
*
För er som inte vet vad det är för kamera här ovan, så kommer här en kort info.
Kameran är en mätsökarkamera från sent 1950-tal, Canon P.
Optiken är också den från 1950-talet, Canon 1,5/35 mm.
Handgreppet är nutid.
Rem, Leicarem.
Och det som inte syns, filmen, är med en sannolikhet till 100% Tri-X!!
Fast det här med sannolikheter... och om man inte tittar.. ;)
Schrödingers katt liksom, fast med film! :)
Vi har en filmrulle som är instängd i en metallåda
(metallåda = Canon P)
med följande utrustning: En bit radioaktivt ämne med 50 % sannolikhet att sönderfalla inom en timme och en geigermätare kopplad till en hammare som krossar en flaska cyanid om sönderfall registreras, varvid filmen omedelbart skulle dö. Efter en timme hänger filmens öde på ett kvantmekaniskt tillstånd med samma sannolikhet för liv och död. Filmen är både levande och död samtidigt enligt kvantmekaniskt synsätt.
Men, när kammaren öppnas, ser man bara en film som antingen lever eller är död.
Frågan är: när övergår systemet från en mix av tillstånd till antingen eller???
Ok, de va de om det problemet!
Å i går va vi i Trosa! Grannen hade dragit ett streck i sin agenda, så han va ledig från jobbet, så vi tog en promenad runt och i Trosa. Det är litet svårt att gå på Sörmlandsleden i skogen just nu så vi hittade en del av Sörmlandsleden som går genom Trosa! Å som tur va så paserade leden (nästan) Hannas Kafé senare!!
Ganska lugnt i Trosa, de e mest snö som e turister så här års..
Det mesta va stängt..
Å Roffe passar på att rensa kajen från onödiga kajor...
Å det som göms i snö, sjunker snart till botten.. å då syns det inte! Hokus, pokus liksom! :)
/Bengan
Ps.
Förstår av några kommentarer här nedan att det här med Spökladdare verkar vara ett större problem än jag först anade...!
Det känns bra, för då kan man bli trodd liksom!
Måste vara en upptagen man , den här spökladdaren.
Har även varit här och stoppat en rulle i min gamla A1.
Hur länge den suttit i har jag ingen aning om men den åker till framkallning vilken dag som helst.
Kanske han tagit några bilder också.
Vi får se. ;-)
Och där ser man, "u-båtar" i Trosa.... Inte dåligt! Trevlig helg! /Peter
Jag skulle tro att Schrödingers film befinner sig på floden. Mellan livet och döden alltså. Du har väl lagt i en peng för färjkarlen?
http://www.fotosidan.se/blogs/straightphotography/12166.htm
Just nu funkar myntet bra till att dra fast handgreppet på Canon P!
Men som sagt, bra att ha till andra saker, ifall! ;)
Schrödingers katt ja, egentligen aldrig riktigt kunnat ta till mig just den liknelsen, katten är ju död utifall sönderfallet skett oavsett om vi betraktar det eller inte. Ungefär som att det finns post i brevlådan eller inte innan vi tittat efter ;)
Då tycker jag att partikel/våg dualiteten är en bättre förklaring att vi inte kan observera kvantmekaniska fenomen utan att som observatörer påverka resultatet.
Även tvillingfenomenet med kommunicerande partiklar är spännande tycker jag.
-affe
Å andra sidan, kan man fråga om universum finns om det inte finns någon som kan ställa den frågan...?
/B
En annan spännande fråga är hur många universa det kan finnas, vi kan ju bara observera och förhålla oss till vår egen rumtid liksom?
En annan grej jag tycker är spännande är att om universum som vi uppfattar det skall ses som begränsat eller oändligt i tid. I och med att ju närmare vi kommer singulariteten innan big bang ju högre blir ju gravitationen och därmed avstannar ju även tiden. Jag tycker att många (även fysiker) verkar göra tankevurpan att man skulle kunna sätta ett "startdatum" för universum som om man skulle kunna ställa sig utanför vårt eget universums rumtid. Eller också är det något jag inte fattat riktigt.
Den helt avgörande och intressantaste frågan tycker jag dock är vad som startade processen eftersom varken tid eller rum existerade innan big bang, hur kunde en händelse triggas innan rummet och tiden fanns?
-affe
Materia kan ju bildas ur "tomma intet" i form av partikel-antipartikelpar. Det kallas virtuella partiklar och kan bara finnas under extremt korta tidsrymder. Inom kvantfysiken är det alltså möjligt att "låna" energi en liten stund enligt devisen "allt som är förbjudet måste göras snabbt". Ju mer energi man lånar, desto kortare varar den.....
Men det kanske blev nå't fel med Universum vid det första ögonblicket, det försvann inte blixtsnabbt...
En liten obalans kanske...
Ganska bra, när man ser det så här i efterhand liksom! ;)
/B
Svåra saker det här. Läste någon fysiker som försökte förklara det som spontana ryckningar i bubblor av rumtid ;)
Nu förstår jag vart alla filmer tagit vägen som inte fanns i kameran när jag öppnade den, då när jag plåtade analogt och hade en ny rulle i kameran. Dessa filmer har teleporterats till andra kameror.