Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 644 / En ny dag i universum, berättelsen om Messaure samt några ord om en Contax-bok.

 

Tidningsläsning som vanligt på morgonen, men det är oroande tunna tidningar på måndagar... 
Är det få nyheter, eller för få journalister eller för dyrt att göra en större/tjockare tidning...?

Ok, jag kollar i alla fall det som kommer att beröra mig mest idag, vädret...

 

 

Ser bra ut! Solen tittar fram! :)

"Partikelhalt: Låg"?  Ingen snö alltså..?

 

 

Tittar ut för säkerhets skull, man skall inte lita på allt som står i tidningen...men vädret verkar stämma!  ;)

 

 

Kollar för säkerhets skull även på framsidan!  Jårå, de e inget lokalt, utan det är likadant väder på båda sidor om huset..!  :) 

 

 

 

"Hallå Husse!! Kan du inte sitta stilla och bara läsa tidningen?  Måste du kuta runt och slamra och fota så här tidigt!?"

 

Ok, ok, ok....

 

Läser väl litet till då...

Den här boken har jag visat förr, den här använde man "före internet" som stöd vid småreparationer av Contax/Kiev!

 

 

 

Här visas bla det som boken e berömd för, att bladen lossnar!  ;)

Och den här bilden visar hur man fäster ridåslutarbanden i mässingsridån, man syr fast dom! :)
Men det som inte syns här, det har man inte ritat ut alltså, det är allt som är i vägen när man skall sy fast banden, mao de finns liksom inte riktigt plats för fingrar och nål och se'n få grepp på banden samtidigt.... ;)

Sedan när man fått grejerna på plats, återstår "bara" att spänna slutarfjädern till rätt exponeringstid..  (Det är där man behöver tre händer! Mycket små!!)
Och jag brukar få hålla på en 5-10 gånger innan jag tror det blir någorlunda bra..

Sedan kanske någon har synpunkter på att använda rayonridåband i en kameraslutare, å se'n sy fast banden... :)
Så här med facit i hand, så brukar banden ändå hålla i en 40-60 år, och ibland ännu längre tid,
å det är väl inte så dåligt, å se'n är det bara att byta band som nog håller en 30-40 år igen..  :)

 

Och fick en länk at Stephan Axelsson i min förra blogg. En länk till en filmdokumentär om kraftverksbygget/dammbygget i Messaure 1957-1963. (Platsen ligger c:a tre mil nordost om Jokkmokk)
Här en länk till en hemsida där det även finns en länk till Svt-dokumentären:  http://www.messaure.se/

"En nostalgisk sida som handlar om samhället som försvann, en sida där vi som bodde i Messaure kan mötas och prata minnen, lägga in bilder, skriva berättelser om olika episoder, berätta om återbesök där...."

En mycket sevärd dokumentär!

 

Å tiden går liksom, och vi med den och ungdom går snabbt över... ;)
Så vad är alternativet?
Carpe Diem!! ;)

Det här med "Carpe Diem" som jag använder då och då, kan väl kännas litet uttjatat ibland,  men jag kan inte hitta på nå't bättre.....  :)

För det är väl det vi har fått, ett antal dagar till vårt förfogande...förhoppningsvis..
Så mycket annat vet vi nog inte....

Så varför inte försöka använda dom dagarna... litet medvetet aktivt liksom?
De e litet så jag menar med Carpe Diem!  :)


/Bengan

 

 

Inlagt 2010-03-08 09:11 | Läst 5316 ggr. | Permalink
Jag som har TV såg filmen om Messaure igår. Intressant och välgjord. Soligt nu så det får bli Carpe Diem med någon fotoapparat.
Kanske ett litet varningens ord om reparation av Contax/Kiev. Mekanismen är oerhört komplex och liknar ingen annan kameraridåmekanism. Kommer du ihåg Bengan när du satt och tittade över min axel när jag bytte band. Vilken massa småknep och erfarenhetsinsikter som skulle till för detta? Den som inte är en erfaren kamerareparatör, och bara har en instruktionsbok till sin hjälp, hamnar nog ganska snart i allvarliga problem.
Jag fick för två år sedan en Contax II till skänks. Den låg rejält isärtagen i en påse. Ägaren hade för tjugo år sedan gjort ett reparationsförsök... och så var det med den saken. Jag tackade och bugade - och plockade ihop kameran. Alla delarna fanns med.

/Peter Hennig
Just det, lev i nuet! Hmm... eller pyssla med antikvariska kameror (nuet?)... eller kanske gamla bilar... eller ånglok... jag antar att det viktiga är vad som *känns* bra. Jag skulle gå ut med min supermoderna digitalkamera och avnjuta dagen i bild. Då blev det så klart plötsligt svinkallt och blåsigt. På *båda* sidor av huset. Och de rackarns prognosmakarna hade ändrat prognosen för att få den att stämma. Så jag lämnade kameran hemma i alla fall. Och gick och köpte en ny datamus i stället.

Kommer folk att samla antikvariska digitalkameror och datamöss om 20 år? Det skulle förvåna mig i så fall, men man vet ju aldrig.



(Visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?


Lägg till

Tidigare blogginlägg