Straight Photography!

Straight 345 / Min syn på Gatufoto.......

Gatufoto, ett svårdefinierat ämne, som man såklart tolkar på olika sätt. Den enklaste tolkningen är väl att ett kort taget på gatan, det är ett gatufoto!

Men min åsikt är att ett kort taget på gatan kan vara allt från ett semesterkort, till en gatudokumentär till ett sk riktigt "Gatufoto"!

För mig betyder gatufoto bilder tagna i olika urbana miljöer. Och då är det inte bara gatan som gäller, utan på alla platser där vi människor rör oss. Och bilder på människor i olika situationer, bilder som "speglar något", eller förmedlar något, eller att bilden som helhet förmedlar en känsla.
Det kan vara en blick, eller en gest, eller en händelse, eller en något högst allmänmänskligt.
Med humor eller ironi med livets glädje, sorg och allvar.

Och jag tycker också att en sk "gatufotobild" skall kunna "stå för sig själv!"
Mao, en bra bild behöver ingen förklarande rubrik!  ;)

För när jag ser "gatufotobilder" med en lång förklaring om vad bilden betyder eller vad som händer i bilden, då verkar ju inte fotografen lita på att bildbudskap går fram riktigt...eller!?

Nåja, allt är en smaksak, men tittar man på gatufoton taget av Bruce Davidson, Brassai, Robert Frank, Garry Winogrand mfl, så klarar dom sig ofta utan en förklaring till vad bilden betyder!

Men det svåra i gatufoto, det är just ta en så'n "bra bild" som klarar sig själv! Som kan stå för sig själv alltså!

Och i gatufoto händer det saker hela tiden, "bilder" kommer och går, för det här e ingen ateljé, det är en ständigt pågående teater! Med mycket snabba scenförändringar! Tyvärr! ;)
Så att ta en bra bild på sta'n e svårt, och att kunna/hinna ta en bra bild, som också klarar sig själv, är då såklart ännu svårare!

Se'n finns det olika sk tekniker för gatufoto. Och man propagerar ofta för den teknik som man själv behärskar bäst, och det är väl högst naturligt.

Men gatufoto är ingen teknikfråga, här hjälper inte tekniken, eller tekniska kameratips då du står ensam mitt i en grupp med okända människor. Här gäller det att hitta ett fungerande förhållningssätt, och det handlar inte alls om kamerateknik, eller tips om kameravinklar, eller olika objektiv, utan om nå't helt annat.... 

Och till syvende och sist, om människor stannar upp och tittar på en bild som jag tagit, (okända människor, inte kompisar)
Och betraktar bilden länge, och kanske återkommer till bilden, (och kanske säger att dom tycker om bilden), då är i alla fall jag nöjd!

Se'n vill jag sticka ut hakan litet och säga att de bästa gatufotobilderna, dom blir inga kioskvältare!
För dom passar inte in i nå'n "bildtrend", dom kommer aldrig att köpas upp av några tidningar/magasin som omslag, eller köpas av en resebyrå som reklam för nå't resmål.. .

Gatufoto speglar en "annorlunda verklighet"....

Så du som tänkar satsa på en "karriär som gatufotograf", tänk dig för! ;)
Du kommer att få jobba ensam, på flera olika sätt....

Men vill du ta bilder som "överlever", som sannolikt blir intressanta i det långa loppet, då kan "Gatufoto" vara nå't!  :)


/Bengan

2009-05-08 15:48   alf109

Jag har väl också svårt att hitta det negativa i Bengans inlägg?!

Hur som helst är det väl inget fel i att ge sin syn på en genre och hur den fungerar? Och jag skriver personligen under på det som står här.
-affe

2009-05-08 16:14   N Thomas Meldert

En välformulerad definition som håller.

2009-05-08 18:07   froderberg

Översta bilden var riktigt bra.

Jag är inte så intresserad av allmänna definitioner. Är mer intresserad av var jag sätter mina egna gränser, medvetet och omedvetet.