Straight Photography!

Straight 7464 // Canon 1:1,2 / 50 mm LTM

Morgonessä från köksbordet!

.

I går "hittade" jag mitt Canon 50 mm f/1,2 LTM i kameralådan! Och objektivet fick mig att stanna upp litet, för den gluggen har nämligen allt det som min Fuji X100S inte har! I Ljubljana gick jag runt med X100S:an och gjorde det man gör med en modern digital kompakt, jag fotograferade snabbt, effektivt och mycket med en kamera som i princip gör allt rätt utan att jag ens behövde anstränga mig och kunde sedan redovisa bilderna så snart jag kom hem! (Om jag hade haft rätt sladd med mig kunde jag ha redovisat redan från Slovenien) Vad gäller X100S, skärpan sitter, kontrasten sitter, färgerna sitter! Allt sitter, och den är superpraktiskt, men efter ett tag, tycker jag i alla fall, så blir det aningen tråkigt och litet förutsägbart!
Men inte tu tal om annat än att det är otroligt bekvämt med en digitalkamera, nästan löjligt bekvämt! Superbekvämt! ;)

Med Canon 50/1,2 LTM är det raka motsatsen! Det är ett objektiv som har svårt att vara perfekt, för det är inte perfekt! Vid f/1,2 är det mer av ett optiskt experiment än en klinisk konstruktion! ;) Men tycker ändå det va bra gjort sv Canon på den tiden! För det har även en sfärisk aberration, glow, mjuk mikrokontrast och en bokeh som ibland ser ut som om den är målad med en lite för bred pensel! Men just därför är det litet spännande och även för att handhavandet med objektivet sänker tempot! Det är bla. lås på oändlighetsläget! Man är tvungen att sänka tempot för mätning av ljuset och ställa in avstånd osv! Och sedan acceptera osäkerheten och låter resultatet bli litet vad det blir! Som man inte ser förrän efter framkallningen! Schrödingers katt ni vet!
Och kanske e det också fel årstid för objektivet med sin ljusstyrka!

Men nu sitter det på min Leica M6, med FP4, en film som kanske kan hjälpa upp objektivet litet, men fotograferandet kräver ändå eftertanke! Det är kanske just det jag saknade i Ljubljana, den där känslan av att bilden inte är given, och att skärpan inte är garanterad, och att kameran brukar leva tillsammans med mig! ;)
Så nu blir det några rutor, inte för att de blir bättre än de digitala, utan ofta mer annorlunda på ett intressant sätt!
Hoppas jag i alla fall!

Och det kanske är så att jag inte bara saknade kameran, jag saknade även sättet att fotografera på, som jag har byggt upp under nästan 60 år med en sådan här kamera! Så kan det nog också vara!

/Bengan

Ps. Tidig blogg idag, vaknade 04.30 lätt förkyld, med lätt nästäppa! Kan även vara aningen litet allergi! Vi får se framåt dagen!

2026-05-19 07:31   elgenper

Äsch! Om "bilden är given, skärpan är garanterad", m m, så är det sannerligen inte kamerans fel, än mindre digitaltekniken. Då tar man inte bilder på rätt sätt, helt enkelt. Stick ut huvudet, tänk annorlunda, ta chanser - och rensa bort allt som inte blev bra så fort som möjligt efteråt! Kör också med EN kamera, gärna en glugg också, i alla lägen, i alla väder, så man LÄR sig den! Då, så småningom, "lever kameran tillsammans med mig". Vare sig den är digital eller käkar film.... Det är inte det som spelar roll!

För säkerhets skull tillägger jag det självklara: den här drapan är inte försök att ge råd åt just Bengan; han kan det här, sen länge. Och han får bilder, och har bilder! Men även jag kan väl få försöka filosofera emellanåt?

syntax 2026-05-19 07:49

Visst är det märkligt? Man kan snacka käken ur led - men det här med den konstlade konflikten mellan analogt och digitalt, den rår man inte på. Den göder sig själv år efter år. Den seglar fram på missuppfattningar, sårad stolthet, vanlig grälsjuka, ja ibland ren ockultism:

https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/provokativt-att-fota-analogt.htm

2026-05-19 10:57   Måns H

Det imperfekta kan ha sin charm! Inom byggandet där jag hör hemma ger gammalt munblåst fönsterglas en annan känsla än modernt perfekt floatglass. En del stör sig på det imperfekta, en del gillar det och rätt många märker inte skillnaden för dom har annat att tänka på.