Straight Photography!

Straight 7353 // Min Telemarksskidåkning

Att gå uppför fjället med stighudar på skidorna är inte bara en fysisk resa! Det är rytmiskt och meditativt, steg för steg, andetag för andetag! Fjället tvingar mig att vara närvarande, men också vaksam! Det kan påminna om en pilgrimsvandring!

Jag går ensam mot mitt mål! Jag möter mig själv i tystnaden! Jag bär min packning, både bokstavligt och bildligt och på toppen byter jag till en torr undertröja, tar några klunkar kaffe ur termosen och känner vinden!

Och så nedfärden…

Telemarksvängar är som en dans, svepande och mjuka, men det är fjället som bjuder upp! Jag är inte här för att visa upp mig i en pist, jag är här som en gäst! Det är en frihet som inte behöver publik, en känsla som inte kräver applåder, en mening som inte behöver ord, för det handlar om upplevelsen, om att vara liten i något stort, och kanske kan man kalla det andlighet, men det är en ensamhet som inte är tom!

Det är just det här som den moderna, kommersiella telemarksskidåkningen har tagit ifrån mig, numera är det en teknik som är byggd för fart, publik, prestation och arena!

Min telemark är för själen, och det är därför jag saknar den! Kalla mig gärna gammaldags!

/Bengan

2026-02-16 08:01   Peter -

jag sympatiserar med dina tankar men det ena utesluter ju inte det andra

2026-02-16 15:00   Erik Madsen

Hej Bengt.
Min kunskaper räcker inte till här.
Men jag såg den stackars svenska kvinnan som gjorde en kullerbytta och där bindningen lossnade och hon fortsatte ändå tappert på 1 skida tills en funktionär kom springande med en extra skida. Med en imponerande insats och svensk vilja lyckades hon ta sig upp på prispallen. Det kommer definitivt att gå till skidhistorien.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: Kan min text förstås?

2026-02-16 17:09   N Thomas Meldert

Poetiskt skrivet om Telemarksupplevelsen. Fint, Bengt!

Svar från Benganbus 2026-02-16 18:31

Tack för det Thomas! :)
/B

2026-02-17 19:10   mombasa

Sannerligen poetiskt. Jag har vänner som ägnar sig åt telemark men jag har aldrig trillat dit och lär inte göra det nu heller. Och visst finns det nån slags behaglig oansträngd rörelse, påminnande om långfärdskridskoåkning. Inte så mycket muskler, mera rytm.
/Gunnar S