Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 7236 // Fotografisk morgonpoesi! För den som så vill! ;)

Skannat dia!

.

Och en liten morgonessä om ett slags motstånd! Inte det stora motståndet, det är omöjligt, motståndaren är för stark och många har redan klivit ombord på den digitala AI-resan ofta utan att ens reflektera! Och AI finns numera i nästan allt omkring oss! Även i våra kameror och bildbehandlingsprogram! Det är praktisk, bekvämt, och framför allt oundviklig! Men för mig finns ett slags motstånd, ett stillsamt och personligt! Ett motstånd som inte syftar till att förändra världen, utan för att ha kvar min egen känsla! Därför njuter jag så länge jag kan av min analoga hybridfotografering! :)

Det finns något subtilt, nästan gåtfullt, i filmfotograferingen som jag tycker aldrig låter sig översättas till det digitala! Att tex. med händer, fingrar sätta in filmen i kameran, dra fram till första bilden och känna hur filmen har fäst i mottagningsspolen! Att sedan lyssna till verktygets mekaniska andetag under fotograferingen! Och framför allt, att inte veta!

Att vänta på framkallningen, med en blandning av förväntan och osäkerhet, visst säger erfarenheten att det brukar gå bra, men vissheten saknas! Det handlar om sannolikheter! Och bilden kan inte direkt kontrolleras, för att sedan direkt tas om om behov finns! Som i det digitala! Så Schrödingers katt är en träffande liknelse: bilden både finns och inte finns, tills den framträder efter framkallning! Det är mycket otidsenligt att fotografera så här, javisst,  men också unikt och som jag tycker, poetiskt!

Att jag sedan går in i det digitala när filmen väl är framkallad, med scanning och printar! Jag har aldrig varit en fans av mörkrummet! Kanske för att jag stod i mörkrummet några år som kopist hos en känd fotograf! Men nu slipper jag det! Och ändå så är den den analoga resan med dess begränsningar och krav på tålamod, och självvald väntan som är en upplevelse jag inte vill släppa! Kameran och objektivet, med sin historia och sina spår av tidigare brukare, fördjupar min känsla ytterligare!

För vissa är det analoga ett konstigt sätt i nutida fotografi, eller en störande påminnade läsning, för andra en ofullständig analogi eftersom jag inte följer den analoga vägen hela vägen in i mörkrummet! Men det är mitt sätt att fotografera, en poetisk hybridfotografi som jag tycker, oförutsägbar som livet och framtiden!
Som jag även gillar att reflektera över i bloggen! Även om framtiden och som sagt, även om själva fotograferandet! Som i den här lilla morgonessän!
Så håll till godo för den som så vill! :)

/Bengan

Ps. Och så en kort liten poetisk reflektion om AI! 

AI lyser starkt i vår tid, men dess hjärta slår bara så länge strömmen finns!
När ljuset slocknar, tystnar servrarna, och framtidens röst blir stum!
En bok kan läsas i skenet av ett ljus, en kamera med film kan fortfarande andas!
Det digitala är mäktigt men bräckligt, beroende av våra kablar och kraftverk!
Människan kan improvisera i mörkret,
AI kan bara vänta på att åter få energi!
  :)

Inlagt 2025-11-25 06:04 | Läst 376 ggr. | Permalink
Jag har lite svårt att förstå din fascination inför AI? Antingen är du den nya teknikens varma anhängare - eller du är skräckslagen. Vilket kan det vara? ... :-)
AI kan man naturligtvis inte stoppa sådär. Teknikskiften har alltid i modern tid inneburit, att vissa kan tjäna extremt mycket pengar.
Annars har du nog rätt i det du skriver – speciellt då den sista knorren! Det kör vi på, och håller i minnet.
Själv har jag inget AI i min vardag – förutom att man utan att fråga om lov, har installerat Copilot på min webbläsare. Jag ignorerar den för det mesta – använder den alltså inte till förströelse. Ibland anlitar jag den till kunskapssammanfattningar, istället för att springa som en skållad råtta runt i mina bokhyllor. Den gör då samma jobb som jag skulle ha gjort – men blixtsnabbt. Den kommer antagligen att skämma bort mig, den rackaren.

Så din välkomponerade bild!
Tänk vilken fruktansvärd färgtemperatur lysrören hade förr i världen. Vad skall vi kalla den saken? Den gröna vanställningen? Allt var inte bättre förr... :-)
Svar från Benganbus 2025-11-25 11:47

Nyfikenhet på saker ger kunskap och makt Peter! ;)
Har även kollat hur AI skapar bilder! I det här fallet Microsoft Copilot!
"När AI skapar bilder som till exempel ett porträtt, så plockar AI inte delar från andra bilder på nätet utan bygger bilden helt från grunden med hjälp av en generativ modell som har tränats på stora mängder data för att förstå mönster, stilar och strukturer. Det innebär att resultatet är en ny, unik bild som inte är en sammansättning av andra bilder, utan en kreativ tolkning baserad på din promtens beskrivning."
/B
syntax 2025-11-25 13:06

Du skriver:
"...utan bygger bilden helt från grunden med hjälp av en generativ modell som har tränats på stora mängder data för att förstå mönster, stilar och strukturer."
Jahá ja – och dom här mönstren, stilarna, och strukturerna - vad är det för något? Jo, fotografiska bilder åstadkommna av riktiga fotografer, bilder som i stor mängd har blivit stulna för att träna AI. Utan den här verklighetsorienteringen skulle AI inte kunna dra ett pennstreck.
Jag är rädd för att inmatning av en promtbeskrivning inte fyller någon rimlig nivå av begreppet kreativitet. Om vi låter maskinerna överta skapandet åt oss - ja då är vi illa ute.
Vem vet, vi kanske får fotografer som vägrar AI. De använder äldre digitalkameror och redigerar bilderna i Photoshop CS6 som är installerad på en gammal dator med Windows 7, och utan internetanslutning. På planketutställningen i Stockholm kommer de att vilja ha en egen vägg precis som de analoga fotograferna har.
OBS, det här var lite ironi och skämt...
//Anders
ronny vervaart 2025-11-25 11:47

Vem kör inte på Windows 7 utan internet ;) fast på elements 10 funkar fint 🙂
Svar från Benganbus 2025-11-25 11:54

Anders, jag tror faktiskt det här snart ligger i verkligheten hos en liten grupp fotografer! :)
/Bengan
Svar från Benganbus 2025-11-25 11:56

Ronny, jag har samma W 7 med ett ännu äldre PS! :)
Funkar bra för mina utställningar! Ingen har i alla fall klagat!
/B
nyanders 2025-11-25 16:33

Se där, det finns redan en liten grupp... VSB som min gamla fysiklärare tyckte att vi skulle skriva när vi genomfört en uppgift 😀.
//Anders
Ju större AI-beroendet blir, där tekniken tränger sig in i vartenda skrymsle av vardagen, desto mer attraktivt lär analog fotografi bli för den enskilde. Teknikutvecklingen kommer tvinga fram en film-renässans, inte minst för det dokumentära värdet… men också för att komma närmre det mänskliga (och mellan-mänskliga!) i våra liv. Att kontrollera arbetsgången från fångat ögonblick till materialiserad bild, där själva framkallningsritualen inte nödvändigtvis bara har en praktisk funktion utan även kan fyllas med andra värden, kommer värnas av betydligt fler människor här i närtid. Det sätter jag lätt en nätt slant på. Jag vill hävda att filmfotografi verkligen ligger i (fram)tiden, så att säga.

För egen del så trivs jag med "foto-lunken". Det får ta sin tid. Alla överväganden i fotoprocessen - utrustning, kontext, komposition, infall, närvaro och allt annat - är något som får mig att må bra. Initialt så räcker det långt. Jag behöver inte så mycket mer. :)
Albert Einstein lär någon gång ha sagt: "Fantasi är viktigare än kunskap". Det tycker jag gäller både vetenskap och konst.

AI har onekligen kunskap, men har den någon fantasi? Kanske svårt att definiera fantasi.

Det har dykt upp en del AI-låtar på topplistor för popmusik som har slagit väl ut. När det gäller popmusik så är ju formen väldigt begränsad (oftast). Ni vet: 4/4-takt, oftast håller man sig inom samma tonart utom möjligen tonartshöjning på slutet. Man talar om "sticket" och "refrängen" o.s.v. Kanske inte så svårt att generera en låt då.

Men när det gäller "klassisk" konstmusik blir det svårare. Där är möjligheterna större för att göra något som inte liknar något annat. På 70-talet var det nästan tabu med treklanger. Det skulle inte låta "vackert".

Jag har t.ex. hört ett försök att återskapa Beethovens tionde symfoni som finns i skisser av honom själv. Vet inte om de använde sig av AI, men det var inte bra och det lät inte som Beethoven.

När det gäller foto så kan ju AI inte framställa en bild av en person om AI inte vet hur personen ser ut. Så det går fortfarande att ta egna porträtt så länge som de är okända på nätet. Eller ta bilder på för AI okända miljöer. Fast snart finns väl allt på nätet och för en utomstående kan det ju vara svårt att avgöra autenciteten.

/Tomas
”Kameran och objektivet, med sin historia och sina spår av tidigare brukare, fördjupar min känsla ytterligare!”
Det ligger mycket av återbruk i känslan av att handha ”top-of-the-line” enheter i en helt annan tid och sammanhang.
Kanske är det känsla som Don Draper återger i sitt klassiska säljfluff om Kodak Carousel; ”This device isn’t a spaceship. It’s a time mashine. It goes backwards, and forwards…”



(Visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver

Lägg till

Tidigare blogginlägg