Straight Photography!
The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 7159 // Den nya fotografin!
Götgatan i Stockholm, sannolikt runt 1962!
.
Det analoga fotograferandet kräver nog en viss teknisk förståelse och kunskap för att kunna fungera, och även en slags intuition och en viss "fysisk närvaro" i varje moment! Och teknikkunskap var viktigt förr, speciellt vid nattfoto! För nattfoto, analogt, då tänkte man även "vad kan jag göra med det här jag har?"
Och så dagtid, där användes ibland hyperfokalteknik! En briljant teknik/metod för att maximera skärpedjupet, och då särskilt användbar vid gatufoto där snabbhet var avgörande! Den tekniken/kunskapen är nog borttappad i dag, för den behövs inte! Även kunskap att känna till olika filmtyper, deras ASA-känslighet, kornighet och färgtoner, det va då ungefär som att välja rätt pensel för rätt tavla! :) Alltså, då fanns inget autofokus, ingen exponeringshjälp bara erfarenheten och ögat!
.
Men kom på en sak, hyperfokal, det gick även att användas på kvällstid och inomhus! :) Förr alltså, som här! Jag såg paret sätta sig till höger vid roulettbordet, och tyckte motivet va intressant! (Jag hade kameran lätt dold i höfthöjd där jag stod vid roulettebordet och följde spelet) Så jag försökte bedöma avståndet till paret litet så där i ögonvrån, och ställde in det uppskattade avståndet på objektivet, forfarande med kamera lågt i höfthöjd! Vred sedan kameran, utan att titta åt det hållet där paret satt, och tryckte av med tummen och fortsatte att titta på spelet framför mig! (Det skulle inte fungera att ta upp kameran till ögat för att ställa in skärpan, för då hade jag direkt blivit upptäckt) Jag hade redan gissat exponeringen, det va såklart full öppning på objektivet, och tiden va nog en 1/30-del och filmkänslighet runt 800 ASA på Tri-X! Så det gick faktiskt att fota hyperfokal även inomhus och på kvällstid, men man får tänka på att skärpdjupet e väldigt, väldigt kort, så att ställa in rätt avstånd är viktigt! :)
Den digitala eran har mycket demokratiserat fotografin, eller hur man nu säger, men även förändrat dess karaktär och möjligheter! Autofokus, autoexponering, ansiktsigenkänning, tekniken gör det mesta av jobbet, kanske ibland på bekostnad av det kreativa risktagandet då man numera omedelbart kan få feedback och ändra!
Histogram, live view, RAW-format, du ser direkt vad du får, och du kan justera i realtid! Lightroom och Photoshop har ersatt mörkrummet, men också skapat en ny estetik där verkligheten lätt kan filtreras! Och du kan numera även härma analogt fotograferande med en analogliknade digitalkamera som har filmsimuleringar inbyggda, som Tri-X, Kodacrome osv! Så välkommen till den nya härliga fotovärlden! :)
Men visst gick det även att fota på kvällstid och fri hand även förr! Även om inte så många gjorde det! Här är det utan minsta tvekan full öppning på objektivet, och Tri-X på minst 1600 ASA, och en exponeringstid på runt en 1/15-del? Kanske avtrycket va efter utandning också! :)
.
Här är det nog ett litet tveksamt om det funkade! ;) Dia och Kodacrome på en 100 ASA! Nja.... men man måste ju pröva!
Så sammantaget, fotografin har blivit mycket mer demokratisk, tack vare de tekniska hälpmedel som numera finns!
/Bengan





Glömde att kommentera Bengans fina bilder.
"-...gick faktiskt att fota hyperfokal även inomhus och på kvällstid, men man får tänka på att skärpdjupet e väldigt, väldigt kort..."
Trodde hyperfokal handlade om att maximera skärpedjupet?
Anpassad fokusering för maximalt skärpedjup inom ett begränsat område, kanske man kan beskriva det? Eller?
Hur som helst, bra gissat avstånd va?
Och jag hann bara ta en bild så här framifrån, sedan reste dom sig och gick! :(
/B
Den tekniska nivån har höjts, och jag tror det i allmänhet har blivit svårare att komma undan med en halvsunkig bild med missad fokus och/eller exponering. Där finns det väl dock ingen egentlig konstnärlig skillnad, för det är inte där konstnärligheten ligger.
Jag fotograferar med allt från 50-talets tvåögda spegelreflexer till moderna spegelfria kameror med fantastisk autofokus och väldigt bra automatisk exponering. Men skillnaden i användande är ganska liten. Alla principer är desamma. Förr exponerade jag för att få ett lättjobbat negativ i mörkrummet, idag exponerar jag för att få en lättjobbad råfil. Det är inte alltid det är vad kameran säger, oavsett om det är en Nikon F3 (väldigt förutsägbara avvikelser från vad jag är ute efter) eller en Sony A9II som nästan alltid ger en bra utgångspunkt. Men också min gamla Olympus OM40 kunde få till perfekta diapositiv utan att jag behövde tänka särskilt mycket på det.
Jag tycker inte man ska överdriva hur svårt det var att sätta exponering och skärpa förr i tiden, det är något man lär sig snabbt, och den enklaste delen av att fotografera.
Gillar bilderna – fina tidsdokument!
Sätt dagens fotograf på det här så undrar jag! ;)
Å andra sidan, varför lära sig laga mat när det finns färdiglagad snabbmat!
Men Ok, nu är det som det är! ;) :)
B)
Men å andra sidan tror jag det finns många som hon, och att hennes generation är intresserade av att lära sig saker från grunden.