Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 5799 // Poesifoto! Och så Tårtan i morgon onsdag!

Eller för att elda på riktigt, behövs en allmänbildning för att kunna ta bra bilder? Eller finns det ingen koppling! Nu kanske nå'n säger, jag fotar så allmänmänskliga saker så folk fattar det ändå utan att vara belästa! Men ibland när jag ser bilder så känner jag något, "deja vu" som man säger, något som refererar till något som jag tidigare upplevt eller läst! Jag såg en tavla på Gnesta Konstrunda för några år sedan, och tänkte direkt på Rilke och Duinoelegierna!
Men någon som inte läst de här elegierna uppfattar sannolikt bilden helt annorlunda! Och kanske bättre! Så att läsa Rilke kan vara bortkastat! "De e bara att titta på bilderna", säger kanske nå'n! Ok, jag fattar!  ;)

* Någonstans så har jag den här Rilkebilden, skall se om jag kan lägga ut med Rilkes text framöver!

Men, för att vara litet allvarlig, behövs det något i "bakgrunden", i huvudet alltså, för att kunna ta intressanta bilder eller för att uppskatta bilder? Att ta bilder som samspelar med andra människors bildsyn! På gott och ont! Fotoskola, bildskola eller något liknande? Man går ju tex. i skolan för att lära sig läsa!
Eller finns det här naturligt hos oss, en bra bilduppfattning alltså, liggande i generna liksom!

/Bengan 

Ps. Och så va det Tårtan i morgon onsdag! Från 15.00 c:a! Väl mött!

Inlagt 2022-05-31 11:38 | Läst 1598 ggr. | Permalink
Tror absolut att ju större o mer innehållsrik referensram man kommer med, desto troligare att man hittar något att bygga vidare på och få något sagt. Det gäller säkert inte bara fotografi, eller bildskapande heller, utan alla sätt att uttrycka sig på.

När man tittar på/lyssnar på/läser något där man hittar anspelningar eller citat (i vid bemärkelse), så får man oftast ut mer av verket än om sådant saknas. Men det kräver ju att inte endast skaparen utan även mottagaren har en någorlunda gemensam referensram. Och det är väl den som kallas allmänbildning...
morgondotter 2022-05-31 20:03
det är väl just här som problemet ligger
att förstå eller inte förstå - gemensam referensram
kan uppfattas som översitteri - jag har erfarenhet av detta - djävla överklasskärring har jag blivit kallad flera gånger bara av att tolka en bild eller ha synpunkter
då jag är konstnär och inte överklasskärring blir det lite humor
ibland direkt jobbigt
/inger
Medelsvenssons bildsmak är inte mycket att ha. Solnedgångar och annat naturinriktat får många likes. Men knappast något mer avancerat. En del är nog lite svårsmält, Som det här https://www.svtplay.se/video/35370481/provokatoren-modefotografen-guy-bourdin
Hej Bengt.
Jag kan inte svara på din fråga, men det är förmodligen det som är felet med mig. Jag har läst alldeles för lite poesi, något läste jag när jag var yngre, men det har förstås inte räckt. Kanske kan man/jag komma ikapp en del av det försummade, så att jag kan bli en bättre fotograf. För det vill jag gärna vara :-)
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: Jag har sett ditt utmärkta foto här förut.
Jo det är nog så att ett uns eller två av allmänbildning inte skadar. Den allmänbildning som gör att sinnet vill ha lite mer kunskapskittlingar. Och när det gäller bildläsande är det nog på liknande sätt. Ju mer man ser och förmår att läsa, desto nyfiknare blir man. Och att kunskapen i att läsa bilder är något man tillskansar sig. Visst, det finns nog något intill det "genetiska" i bildläsning. Våra gemensamma bildartefakter till exempel, men mycket är kulturellt betingat även ner på subkulturell nivå.
Poesifoto behöver nödvändigtvis handla om ett poetiskt anslag i termer av versmått och liknande. Men att det finns något som binder samman bildens beståndsdelar och helheter med erfarenheter som läsaren tidigare gjort eller upplevt. En vacker solnedgång är naturligtvis vacker, men ofta stannar bildens påstående vid det. Kan bildskaparen då lägga till en eller flera dimensioner därutöver börjar det hända saker.
När jag fortfarande undervisade hade jag ibland en fotoövning där elever fick i uppdrag att utifrån en liten haikudikt fotografera en bild. Diskussion på det och ibland fick eleverna byta bilder och sedan skriva en strikt denotativ beskrivning av bilden, ibland skriva en ny liten dikt, ibland leta efter bildens "färg" eller melodi och därefter skapa en ny bild på det. En slags stafettlek.
Ofta rätt uppskattat.
Fin bild dessutom som nog startar min associationsapparat den också :-)
/Gunnar S
mombasa 2022-06-01 10:06
”Poesifoto behöver nödvändigtvis handla om ett poetiskt anslag i termer av versmått och liknande” står det i mitt inlägg. Det ska naturligtvis fogas in ett INTE i meningen…behöver nödvändigtvis inte handla om…
Fast det förstod nog alla. Utom mitt tangentbord till Ipaden.
/Gunnar S
varför måste bilderna samspela med andra människors bildsyn

det är väl trots allt det personliga uttrycket som gäller
inte det evt priset på bilden
/inger
Hej Bengt.
Romantiska bilder med vackert ljus är fina.Väcker de frågor är det spännande. Är den utan färg kan jag fantisera mer. En fin bild är det.
Ha de gott.
Jerry



(Visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver

Lägg till

Tidigare blogginlägg