Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 4759 / Tillbaka till forntiden för ett tag! Utan svångrem och hängslen! Det må bära eller brista! ;)

Konkurrenter, Zeiss vs Zeiss på tidigt 1950-tal! Den ena från Väst den andra från Öst! Och hur gick det? Så här med facit i hand så vann nog Öst om vi tänker på kameratypen! SLR-kameran! Och det va Japan som sedan tog tag i stafettpinnen, efter att ha skruvat isär några Contax S och Praktina för tips och råd! ;)

.

Ok, å nu e det en Tri-X i Contax S! Det må bära eller brista! Man måste våga litet! Annars finns det ju digitalkameror hålla sig till! ;)

/B

Ps. Har fuskat litet, jag har använt en Phone 5S för produktbilderna! :)

Inlagt 2019-09-26 13:21 | Läst 1987 ggr. | Permalink
Visst vann öst på lång sikt - och man segrade klart, tekniskt principiellt.
Den västra sidan av Zeiss i Stuttgart och Oberkochen hade skiljt av sig helt från öst. Man gick nu ut med en försäljningsstrategi som kan sammanfattas i den bärande slogan man använde: "De gamla välkända modellerna kommer åter". De nya kamerorna skulle alltså vara lätt igenkännbara från förkrigsproduktionen.
Detta funkade med bravur till att börja med - men man hade missat hela spegelreflexkoncptet. När man väl insåg sitt misstag, kom man med en massa underligheter. Japanerna som hade kollat in de östtyska ESR-kamerorna drog ifrån med flaggan i topp.
@ Peter: Jag har en hopfällbar 6x9 Zeiss Ercona från femtiotalet. Tessar 3,5 objektiv. Anses den sämre än västtyska klonen? Jag hade den på fullt allvar ett litet tag men sen kom det digitala och tog över.
syntax 2019-09-26 22:28
I vida kretsar anses det nog så - men man kan inte riktigt veta när det gäller enskilda exemplar. Under de sista åren av 1940-talet, och något år in på 1950-talet hade man enorma kompetensproblem i Jena på grund av att stora delar av personalen stack till väst-Zeiss i Oberkochen. Det man kan säga är att det skiljer mer från exemplar till exemplar när det gäller VEB Carl Zeiss JENA de här åren, än vad som skall vara fallet när det handlar om ett Zeissobjektiv.
Jag undrar om Öst "vann". Zeiss Jena hade ju en gammal förrkrigsproduktionsapparat under hela efterkrigstiden, medan Zeiss i Väst hade moderna verktyg. Och objektiven för Hasselblad kom ju följaktligen från Väst.
Själv hade jag en Praktika Super TL på 70-talet som inte var ett tekniskt under. Inte heller deras tillhörande objektiv Domiplan.
Och Leica fanns i Väst, så även Voigtländer.
Och så kan man ju jämföra den eleganta Rolleiflex med den östtyska tunga lådan Pentacon Six.
Vinnaren var egentligen Japan, eftersom de kunde kopiera tyska kameror på grund av att Tyskland hade förlorat alla sina patent.
syntax 2019-09-27 09:20
Med förlov sagt Wolfgang, så verkar du lite felinformerad. Vid VEB Carl Zeiss JENA fanns det just inga förkrigsmaskiner i egentlig bemärkelse.
I oktober 1946 demonteras Carl Zeiss Jena av ryssarna (via SMAD) man beslagtog 96% (!) av maskinparken som krigsskadestånd. Zeiss stod alltså kvar med tomma hallar och lite skrot som ryssarna inte ville ha.
Detta var ännu det gamla Carl Zeiss Jena, och genom att dammsuga och hårddra alla sina kontakter över hela Tyskland, lyckades man på rekordkort tid återutrusta Jenafabriken. En hel del utrustning nytillverkades i Jena och Dresden. Återstart av objektivproduktionen kunde ske under våren 1947.

När det gäller din jämförelse mellan Rolleiflex och Pentacon Six, så är det lite som att jämföra äpplen och päron. Om man jämför Pentacon Six med det som den skall jämföras med – nämligen andra ESR-kameror för 6x6, så var den under hela sin tillverkningsperiod marknadens minsta och lättaste.

Frågan om Öst vann racet är ju både kontroversiell och svår. Man gjorde ju det i någon bemärkelse i och med att man i Västtyskland så småningom fick lägga ner hela kameratillverkningen, utom Leica – medan Öst bara lugnt producerade på. Det stora ”vinstkortet” är ju dock den enögda spegelreflexen, som kom från Öst och som japanerna kunde föra till totalframgång – och i och med det, den Västtyska kameraindustrins död.
Slutligen en intressant fråga: Kom den enögda spegelreflexen, alltså Contax S, verkligen från ”Öst”? Redan i oktober 1945 startar Wilhelm Winzenburg hos Zeiss Ikon AG i Dresden projekteringen av Contax S, och kameran var färdig 1948 när företaget exproprierades av SMAD och den (öst)tyska kontrollkommissionen. Med visst fog kan man därför säga att VEB Zeiss Ikon i Dresden snodde Contax S, därför att det var lätt och praktiskt. Den egentliga rättsliga ägaren var det nybildade Zeiss Ikon AG i Stuttgart – där kameran även borde ha producerats.
Den blivande Contax IIa lyckades man flytta från Dresden till Stuttgart, men då det gällde Contax S så lyckades man inte säkra sin egendom.
Wolfgang 2019-09-27 11:57
Peter, jag vill inte argumentera mot Dig, eftersom Du har stor kunskap! Jag tycker ändå att man i min värld kan jämföra 2 mellanformatskameror, d v s Rolleiflex och Pentacon Six. Och när det gäller Zeiss Jena så har jag läst att det visade sig efter DDR.s fall att Zeiss Jena hade en gammal och omodern produktionspark. Och när det gäller spegelreflexkameror, så kommer jag ihåg att min far hade en Edixa och Exakta, båda gjorda i Jena, och han var nöjd med dem. Men jag hade på 70-talet en Contaflex från 1954, och den gjordes faktiskt i Västtyskland. Och det var också en spegelreflexkamera! För att byta till vidvinkel eller kort tele, så bytte man bara den främre linsen, precis som man gör idag med Fujifilms X100.
syntax 2019-09-27 15:42
Svårt detta Wolfgang. Det är möjligt att VEB Carl Zeiss JENA hade en åldrande maskinpark mot slutet. Det är i så fall något som hade skett gradvis under resans gång. Här finns inget bra källmaterial. Jena säger bara "hum, hum" i sina årsberättelser, och Oberkochen säger ingenting alls officiellt. Likväl ansågs den del av det tidigare VEB Carl Zeiss JENA som efter Östtysklands fall anslöts under Zeiss stiftelse 1992 som Carl Zeiss Jena GmbH (vilket det heter fortfarande), besitta en hög teknisk standard - och det var just därför det kunde anslutas till alla andra Zeissföretag under Carl Zeiss Stiftelse.
Contaflex var ett tekniskt underverk. För att anpassa en ESR-kamera till en centalslutare (Heintz Küppenbender som var chef för Zeiss Ikon i Stuttgart hade stora privata intressen i Compur-Werk...) - fick man verkligen prestera en teknisk ekvilibristik i den högre skolan. Ekvilibristiken ifråga fick dock som följd att det tog en evighet mellan det att man tryckte på avtrycket, och att bilden verkligen exponerades. Ljusstyrkan var låg och kraftigare vidvinkel och längre telen var uteslutna. Det var just denna slags verklighetsfrånvända konstruktioner som gjorde det möjligt för Japanerna att med betydligt enklare och rakare teknik fälla nästan hela den västtyska kameraindustrin.
Wolfgang 2019-09-28 16:35
Tack, Peter, för info. Jag har min Contaflex tyvärr inte kvar. Den hade en 2,8/50 mm Zeiss Tessar och inbyggd exponeringsmätare (selen). Jag upplevde inte att det fanns en fördröjning mellan avtrycket och exponeringen, men jag visste väl inte så mycket då och hade ingen erfarenhet av en Leica M att jämföra.



(Visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg