Straight Photography!

Straight 161 / Leica-Sonnarer

Leica IIIc med en Zorki-Sonnar från 1949.

Ett av de mest mytomspunna objektiven i småbildformatet är Zeiss Sonnar 1,5/5 cm.

Objektivet räknades ut sent på 1920-tal, och kom i produktion på tidigt 30-tal för Zeiss mätsökarkamera Contax I/Contax II och III. På den tiden fanns det inte någon praktisk teknik för att antireflexbehandla optiska glasytor, utan konstruktören måste försöka lösa det på ett annat sätt. Det vanliga var att försöka ha så få linsgrupper i optiken som möjligt för att få ned antalet interna reflexer. Som tex i Tessar och i Elmar 1:3,5/5 cm med sina tre linsgrupper.
När man försökte bygga ljusstarkare objektiv, med fler linser, blev objektiven inte speciellt användbara då antalet internreflexer ökade markant.

Konstruktören av Sonnar 1,5:an, Ludwig Bertele, löste nästan helt problemet vad gäller antireflexbehandlingen genom sin konstruktion av Sonnar. En kombination av sju linser, lade han i tre grupper, en av linserna var för övrigt bara lufttutfyllnad så på så sätt gjorde han tre linsgrupper av fyra, samt gjorde en speciellt linsform på första linsen efter bländaren,det gav ett objektiv som kunde användas både på en solig badstrand och i skumt kvällsljus på tidigt 1930-tal!!
Ett universalobjektiv!
Fast många fotografer va mycket konservativa redan då, och undrande om det kunde fungera med en så ljusstark optik i dagsljus, därför såldes det mest Tessar till Contax de första åren... ;)

Och inget annat objektiv kom ens i närheten av Sonnar-konstruktionen på tjugo år!
När sedan Zeiss uppfann ett praktiskt sätt att antireflexbehandla objektiv på, då blev Sonnaren ännu bättre i motljus.
Vissa Sonnarer fick den nya T-behandlingen, som den kom att kallas, redan på 1930-talet, men det blev ett militärpatent, och kom inte på gemene mans kamera förrän på 1940-talet.


Och Leica hade inget motsvarande objektiv förrän Summicron utvecklades på tidigt 1950-tal!!
(Och en av anledningarna det var att Zeiss varit tvingade att släppa sitt T-patent till alla andra tillverkare).

Så det fanns efterfrågan redan på 1930-talet av Zeissobjektiv i Leica-fattning, som då tillverkades i små serier på beställning.

Men den största delen av de Zeiss-objektiv i Leica-fattning som finns, kom till först 1945-1946, då Sovjet lade beställningar på objektiv till sina FED-kameror. Men pga av ett missförstånd, då FED och Leica har ett litet annorlunda anslagsmått, fick de flesta objektiven "Leica-anslag" och såldes då istället på den öppna marknaden i Väst.
Zeiss tillverkades sedan ytterligare objektiv, som sattes i ryska fattningar ända fram till c:a 1952.
Men Zeiss-objektivhuvud i rysk fattning senare än 1952 det har jag aldrig sett eller läst om.

Här bild på några Leica-Sonnarer.  Till vänster en "original" Zeiss Sonnar, samt två st i ryska fattningar.
Alla objektivhuvuden är från samma serie, från samma "Karte"  hos Zeiss, "Fertig" år 1945 alltså.
Sedan sitter de i olika fattningar från olika år.
Zeiss-optiken till vänster, kom i den fattningen sannolikt redan1945, optiken i mitten som det står1948 på är sannolikt satt i fattning 1948 och Zorkin till höger som har nummer 49xxxx, har nog satts i sin fattning 1949. 

Ryssarna fortsatte att tillverka Sonnar 1,5:an, som replika kan man väl säga, men då heter den Jupiter-3, ända fram på 1980-talet. Den är ofta bra! Så en Jupiter-3 på en Leica går också bra!

Flera japanska objektiv/kameratillverkare, tex Nikon/Canon/Zunow mfl, kopierade Sonnarkonstruktionerna under sent 1940-tal och långt in på på 1950-talet, men ingen verkar ha upptäckt att Bertele fyllt ut en olämplig luftspalt med en "glasbit" i konstruktionen från 1930-talet, det verkar så i alla fall!? :)


Och hur vet man nu att det är Zeiss-optik som sitter i dom ryska objektiven/fattningarna?
Om man skruvar ur objektivhuvudet ur fattningen, så står zeiss tillverkningsnummer stansat, (Obs stansat, inte ristat) på den bakre linsfattningsringen. Se bilden. Sedan finns det andra kännetecken som tex färgen på antireflexbehandling, glasblåsor osv, osv.

Zeiss-numret syns här. Sedan kan man via en publikation "Fabrikationsbuch Photooptik. Carl Zeiss Jena", söka numret, och se att det här objektivhuvudet var "Ferdig" 04.12.45. (1945 alltså)
Och sedan ser man på det ryska objektivnumret utvändigt när objektivet sedan sattes i sin objektivfattning.

Och nu på 2000-talet tar Zeiss upp Sonnarkonstruktionen igen, i sitt mätsökarobjektiv C Sonnar 1,5/50 mm för ZeissIkon (och M Leica) och där finns ingen "glasbit" som utfyllnad längre!
Nu är linserna åter i fyra grupper!
Det är nu, c:a 70 år senare, som Berteles Sonnar-konstruktion, med hjälp av datorer och nya glassorter samt förfinad antireflexbehandling, kan användas som den en gång var uträknad!!
Fågel Fenix!!!!

Och för att äntligen komma till saken! ;)
Det är mycket spännande att ha en Sonnar 1,5:a på en Leica!
Vare sig det är den ursprungliga konstruktionen från 1930-talet, tillverkad 1945 eller den nya från 2007!!
Den är liten och kompakt, "tar mycket skarpa kort" och har som sagt, en spännande historia! :)
En optik för aficionados! ;)

Här sitter en Zeiss Sonnar 1,5/5 cm T* tillverkad 1945 på en Leica M6.

/Bengan

Ps.
Måste nog lägga till några rader extra   :)
Är du en M Leicafotograf, och gillar normaloptik = 50 mm!
Titta då på en C Sonnar T * 1,5/50 ZM
"The excellent flare control inherent of the Sonnar lens design is further optimized with the ZEISS T* anti-reflection coating".

Här e linsuppsättningen i nya C Sonnar 1,5. Nu finns det ett mellanrum mellan andra och tredje linsen, samt några andra små justeringar som man kunnat göra med nya glassorter och datorberäkningar.
Där mellan andra och tredje linsen fanns på den tidiga Sonnaren en "glasbitsutfyllnad" för att minska antalet glas/luft ytor då man inte hade någon antireflexbehandling vid tillverkningen på 1930-talet.
Som jag sagt tidigare,
en optimal konstruktion beräknad på sent 1920-tal,  men som i sin ursprungliga beräkning inte kunde användas förrän det kom nya glassorter och datorer.
Å ni som sett en del optik i genomskärning, ni ser också att Sonnaren inte riktigt liknar nå't annat!

Det här är en udda och spännande optik för finsmakare,
för aficionados!! :)

2008-05-26 15:06   Chasid

Hej Bengt och tack för intressant läsning!
En del kanske tycker att det här är teknik, men jag skulle kategorisera inlägget som kultur! När man skriver om Leica och Carl Zeiss så är det inte teknik utan kultur!
Mvh//Chasid

2008-05-26 15:24   Benganbus

Tack för det Chasid!
Å det här är udda grejer som ligger mycket på sidan om dom "kända allfartsvägarna" i dagens fotokultur! ;)
Det här e för kultur för aficionados! :) ;)
För förryckta! :)
Mvh Bengan

2008-05-26 16:08   Gunnar-E

Mycket intressant läsning även för oss icke frälsta.

/Gunnar

2008-05-26 18:17   mickeberg

Bengan, det är dags för en proffesur på gamla dagar.
micke

2008-05-26 20:38   Chasid

Hej igen Bengt!
Jag har tankar på att skriva om spegelreflexkusinen Zeiss Sonnar T* 50/1.4 och nu slipper jag att göra efterforskningarna om det objektivets rötter, jag kommer att länka till ditt utmärkta inlägg istället! Jag har förvisso lovat att dra ned på tekniken i min blogg men som jag skrev i min första kommentar så handlar det om kultur för aficionados när man skriver om Leica och Carl Zeiss och den kulturen kommer jag inte att dra ned på:)
Mvh//Chasid
Ps: Det kommer nog även ett inlägg om olympia Sonnaren och dess moderna släkting vad det lider!

Svar från Benganbus 2008-05-26 22:29

Hej igen Chasid.
Kusinen är väl en Planar-konstruktion...tror jag!?
Spegelreflexer med optik är jag inte så bra på! ;)

Men en så'n här har jag :)
http://www.fotosidan.se/reviews/viewreviews.htm?ID=7610
En Contax S alltså!
Med en Biotar 1:2/58 mm, även den en Planar!
Man kanske skall ta och köra några rullar med Contax S i sommar! :)
/Bengan

2008-05-27 17:11   jkm

Ryser både invärtes och utvärtes av vällust när jag läser din artikel och tittar på bilderna. Visste inte att T-behandlade glas hade så många år på nacken! Svårt att hitta moderna gluggar med någon som helst känsla, senaste inköpet är en Nikon 85 1,4. Inte Leica direkt men inte heller ljusår borta...

Svar från Benganbus 2008-05-27 19:06

Nikon 85 1,4 låter mycket Ok!!
Visst var det mer personligheter förr.. ;)
Även bland objektiven!
Jag har bla en tidig Nikkor-P 2,5/10,5 cm till min Nikon F...
Tar porträtt med den ibland...
Och en tidig 1:2,8/3,5 cm...
Att tala om skärpa å sån't vad gäller dessa gluggar, det känns inte intressant...
Använder gärna begrepper "Objektiv-personligheter!"

Men numera är det ont om personligheter,
i det mesta ;)
Nu gäller storskalig produktion,
å då blir alla ganska lika! ;)
Mvh Bengan