Straight Photography!

Ja, ja, det skrivs så mycket om hur OTROLIGT mycke bättre ny teknik är, bla, bla, bla. Jag har den monokroma varianten av M9 och har inget att klaga på vad gäller bildkvaliteten. Visst, Monochrom version 2 har en bättre sensor, men marginalnyttan är minimal (åtminstone för mig). Min DSLR är en Nikon D300 som, om jag minns rätt, var en av de bästa på marknaden då den lanserades 2006. Den uråldriga sensorn i D300:an ger lika bra resultat än idag. Vill man däremot plåta svarta katter i en kolkällare i ljuset av en tändsticka, ja, då får man svårt. Personligen har jag svårt att känna någon som helst upphetsing över pixlar en masse, ISO upp och över 500.000 etc. Roligast är att plåta med Monocromen; nästan som att plåta film á la 60-70-tal. Fast lite (ganska) upphetsad blev jag när Leica lanserade sin M-D utan skärm. Vill ha!

Med vänlig hälsning till dig och Roffe, FiCa1

PS. Har också en uråldrig Fuji X100 och en Panasonic LX3. Uråldriga idag, men ger fantastiskt bra bilder.

Jag tror inte du skulle ha några större problem med sensorn i en M9:a van som du är att krama ur det mesta ur valda fotoverktyg. Ett större aber är väl om man gillar `klumpen´ efter alla nätta digitaler du haft. Och vad kostar en gammal M9:a i gott skick utan servicebehov?

Kan ju vara skönt att slippa adaptrarna om inget annat:)

/Stephan

Oaktat hastigheten så är väl M9 alldeles utmärkt så länge som man inte skruvar upp ISO så långt. Huruvida den är prisvärd ens som begagnad kan man ju alltid fråga sig, men gillar man konceptet så gillar man konceptet. Fuji mår ju vara hur kul som helst, även om Fujis X-trans-idéer stör mig lite, men sensorn är mindre och då får ju inte äldre objektiv det skärpedjup och utsnitt som det är tänkt. Å andra sidan slipper man se totalt igenmurrade hörn som vissa objektiv kan ha om man inte bländar ned till totalt mörker och rejäl diffraktion.