Straight Photography!

Intressant inlägg, jag gillar kameror som Leica Q och Sony modellerna men suktar efter en kompakt kamera som är specialiserad för porträtt, te x ett fast 50mm eller 80mm med en ljusstyrka kring 1,4 - 1,8 det om något hade fått mig att vilja öppna plånboken, men mellan dessa kameror så tror jag dock ändå att Leica Q vinner i längden trots att prislappen är något högre, negativa kring Sony är batteritiden och att autofokusen inte är så värst imponerande vid hastiga motiv... men överlag så är båda riktig grymma kameror, tror inte man blir missnöjd oavsett vilken man gäller.

Jag har haft många kameror, flera alldeles utmärkta. Favoriten var Leica M4 med en Summicron 35/2.0, den kameran följde mig i ur och skur i 42 år.
Insteget i den digitala världen var en Nikon Coolpix. Senare systemkameror med optik av varierande kvalitet, den bästa var nog Nikkor 17-55/2.8 DX. Bytte till en Leica M9. Lätt och smidig i jämförelse med Nikon systemet. Jättefin och kul att fotografera med. Men jag kom inte överens med snittbilden, förstod efter ett tag att det berodde på ett synfel. Den kameran gick till en trevlig gentleman i Lund. Nu stod valet mellan Fuji X100T, Sony RXII eller Leica Q. För en gångs skull tog jag det lugnt och gick metodiskt tillväga. Efter många turer blev det en Leica Q. Och det bästa av allt, den kameran har jag alltid med mig och bilderna blir som jag vill ha dem.

Det finns mycket i en modern kamera som man nog bäst läser om i manualen och sedan glömmer bort.
Att hitta kameran man stortrivs med är ju inte lätt. Det räcker inte att läsa om alla alternativ och gå till kameraaffären och klämma på dem.
Egentligen måste man använda dem några veckor för att se om verktyget passar en. Det är som med skidor. Man måste åka på dem för att veta om de passar ens egen åkstil.

Jag hade X-PRO1 och gillade kameran mycket men den var för slö för min typ av fotografering. Saker och ting hände med viss fördröjning. Så även om jag gillade kameran tog jag alltsom oftast min Canon istället när jag skulle fota.

Nu har jag X-PRO2 och nu stämmer det mycket bättre. Så bra att jag håller på att sälja av min Canonutrustning.
Nu blir det X-PRO2 för fotografering med korta fasta och små zoomar. Sedan en X-T2 som kommmer snart för längre och tyngre objektiv.
Med X-PRO2 har jag ett verktyg som ger mig en lust att fotografera bara för att få använda kameran som jag inte känt sedan jag hade en Olympus OM1.
Det tekniska bidrar till den känslan men är inte det avgörande. Det är mycket fler subtila saker som gör att det plötsligt stämmer och man trivs tillsammans. Varför går inte riktigt att sätta fingret på.
De flesta kameror idag levererar ett godkänt resultat. Det är mindre skillnad mellan vad en Hasselbladare eller en instegskmaera levererar än vad de flesta tror. För oss som inte är proffs och skall kunna göra printar på 3x5 meter så duger det mesta idag.
Nej det gäller att hitta kameran och kamerasystemet som känns rätt.
Att kameror idag har en mängd funktioner som inte intresserar en bör man nog bortse ifrån. Jag brukar först testa en kamera utan att läsa manualen. Är det en bra kamera och logiska menyer brukar man få det att fungera. Om inte så har utvecklarna inte lyckats skapa ett intuitivt system och det brukar göra jag inte kommer trivas med det på sikt heller.
Sedan skummar jag igenom manualen för att se vad jag inte upptäckt. Oftast är det en massa jpg-stilar och specialfunktioner som jag aldrig kommer använda.
Jag önskar att man som i USA kunde hyra utrustning för en vettig summa för några dagar eller ett par veckor för att se hur man trivs med kameran.
Idag köper vi ofta kameror och utrustning efter tekniska data eller hörsägen. Det leder väldigt ofta till att vi hamnar fel.