Straight Photography!
The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 2829 / Vart tar fantasin vägen i det superskarpa?
.
Satt nyss och tittade på bilder tagna av Julia Margaret Cameron. Vissa porträtt tycker jag är fantastiska, men ofta litet oskarpa, och jag undrar hur de här bilderna skulle ha blivit bedömda i dag!
Jag tycker att mycket av dagens foto, amatörfoto i alla fall, handlar om skärpa! Och övertydlighet! Och diskussioner om skärpa! Och diskussioner om ännu bättre och ännu modernare fotoutrustningar!
Men jag tycker inte att bara skärpa räcker för en bra bild!
Det känns också som om många fotografers trygghetsnalle har blivit ett skarp objektiv! Ett riktigt superskarpt objektiv! Så man ser varje liten detalj på det man sedan fotograferar!
Men om allt e tydligt och superskarpt, och kanske även förklarat i en bildtext under bilden, vad finns det då kvar? För fantasin tex? Och en ev bildbedömning?
Fantasi skapas i det litet otydliga, i det osagda, i skymningslandet där vi inte riktigt ser skarpt, men det ger möjlighet för fantasin.....
Annars blir det nog mest bara övertydliga, jätteskarpa reklamliknande bilder...
Kolorerade! Och ofta jätte, jättestora för säkerhets skull!
Ha en fin måndag! :)
/Bengan
anmärkningar av skärpan...trist...men du som kan detta med bilder ser helheten.
Hälsar
Gun-Inger
Hantverk, yta, skärpa, färg och form är lätt att ta till sig, se och förstå, och med en handfull "nybörjarregler" i fickan (motivet i gyllene snittet, skärpan på ögat, mjukt kvällsljus), rätt utrustning och lite gott hantverk så går det snabbt och enkelt att ta sig till den nivå som krävs för att ta snygga bilder som imponerar på vännerna och genererar likes.
Men nästa steg i utvecklingen är både större, svårare, kräver helt andra intressen och ger mindre tillbaks utifrån. Det krävs en stor investering av tid, energi, intresse och kanske lite pengar för att bli en van och kunnig bildbetraktare och det krävs att man är en kunnig bildbetraktare för att ta sig till nästa nivå.
Jag tror inte att det är så konstigt att få amatörer tar den vägen. Och om det var fler förr, så kanske det beror på att det är lättare, och för de flesta roligare, i Instagram-åldern att skapa "like-raketer" med enkla, snygga, färgglada och slutna bilder än att skapa bilder som kräver mer av betraktaren och kanske inte får så många likes och "fin bild"-kommentarer.
Vi får inte glömma att vi amatörer fotar för vårt eget nöjes skull, så det finns inga rätt, inga fel och inga utomstående kultursnobbars krav. Tycker man att det är roligast och mest intressant att ta övertydliga, jätteskarpa, kolorerade, jättestora amatörreklambilder, så är det ju det man ska hålla på med.
Jag tror att hennes porträtt skulle bedömas positivt även idag - dom slår sig igenom tidsavståndet och känns personliga och porträtterande, det känns som om man kommer nära personligheterna. Tablåerna tror jag skulle vara chanslösa idag, i alla fall med dom motiven.
Därför använder jag oftast mina gamla -80-90-tals objektiv, varför?
Jag "själv" tycker dom är alldeles utmärkta, och levererar tillräckligt bra bilder för min smak.
Ha en fin måndag kväll!
Kenneth
-affe
Ps. det blir ju ett lika stort prylintresse, om än omvänt, om man snackar om att man inte behöver så bra prylar hela tiden. ;)
-affe