Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 2446 / Kan en fotokonstnär manipulera sin bild? Tex en "gatufotokonstnär!"

  
Först så måste man väl komma överens om vad en manipulerad bild är! (Och Fotosidan har ju en definition på vad man anser det vara) Och andra har säkert andra sätt att se det på! De e väl litet som vi uppfattar saker och ting, olika alltså, så att komma helt överens, kan nog bli svårt! Om man nu måste vara överens!

En målare som målar av ett sädesfält, hur gör hen? Tar med alla träd och spretiga grenar i omgivningen? Eller låter bli att måla av dom helt enkelt? Och hur gör tex en gatufotograf? Vinklar kameran, eller kanske beskär med ett zoomobjektiv? Och plockar se'n bort några onödiga fimpar! Antingen direkt på plats på gatan eller i PS! Och kanske "släcker en lampa" med PS som lyser litet fel?Kanske sa jag bara! ;)

Och se'n så visar man sin "beskurna" bild, eller manipulerade, eller mer konkretiserade bild! Som sannolikt målare och tecknare gör!

 


Så var går gränsen för oss "fotokonstnärer?" Om jag vill "renodla" en gatufotobild, för att få den mer konkret, rakt på sak, eller mera konstnärlig som sagt! Sedan kanske inte alla kallar det konstnärligt, men det kan vara en annan sak! En smaksak! 

Så är det helt fel att "bättra på" bilder? Typ gatufoto?
Å andra sidan, berättar jag inte vad jag gjort så märker nog ingen det! :)

Kameran har ju den möjligheten att frysa ögonblicket, men det kan ibland komma med saker som jag inte såg när jag tog bilden, eller som jag inte "kunde ta bort" just när jag tog bilden, och som jag inte tycker tillför bilden något när jag sedan vill visa bilden!

Och då tar jag bort litet "skräp", mao skapar en "bättre" bild, använder kanske vissa "bildregler"!
Ni vet, gyllene snitt, diagonala linjer osv, osv! Det brukar ju bra bilder innehålla! 

Vad blir då problemet för en "fotokonstnär" och även för betraktaren? :)

/Bengan


 

Inlagt 2014-12-16 11:28 | Läst 2747 ggr. | Permalink
Djupa frågor så här efter lunch när paltkomat inträder. Jag väntar nog med att fundera på det...
Håller med.

Man måste skilja mellan manipulation och subjektivitet. Man får inte vara rädd för det subjektiva och förledas att tro att en bild kan vara helt objektiv. Det är alltid något som hamnar utanför bild och någon som styr detta.

Dessutom är det ju som regel fotografens selektering som gör det mer intressant att titta på de bilder som en gatufotograf producerar än de som en övervakningskamera tar.

Jag tycker däremot att en gatufotograf inte ska söka mot full perfektion, då söker man sig bort från verkligheten. Hamnar det något störande inom bildens ramar får man nöja sig med det. Antingen får man förlika sig med att bilden inte blev helt lyckad, eller så kan det inperfekta vara det som ger bilden lite spänning och närvarakänsla. Perfekta bilder blir lätt kalla, snabbavlästa och tråkiga.

Man måste också skilja mellan manipulering och bildbehandling. Likt en text kan upplevelsen mergivande om man slipar på formuleringarna kan en blid blir tydligare och mer givande om man kopierar/redigerar den bra. Det behöver inte påverka bildens budskap. Och exakt hur ljus eller mörk en viss del v motivet var i verkligheten spelar sällan någon roll för bildens intryck som helhet. I så fall vore det ett grovt brott att göra en bild svartvit.
Om man vill göra det enkelt för sig, och det vill man eftersom det är det enkla och lättbegripliga som leder till efterföljd. Då blir det som följer:

Så länge som man inte kallar sin fotografi för dokumentär fotografi kan man, precis som konstnären med pensel, göra som man vill. Man plockar bort hela gubbar om så behövs.
På Prins Eugens Valdermasudde finns en känd målning av prinsen, "Det gamla slottet". Man kan lätt se det som en landskapsbild med mycket dramataisk himmel. Så finns en mycket intressant ljudinspelning, där prinsen själv kommenterar målningen. Han framhåller att han som konstnär inte avbildat någon objektiv verklighet utan tagit sig friheten att sammansmälta bildelement från olika håll. Det finns ingen plats i verkligheten som precis ser ut som på prinsens målning, även man säkert skulle kunna identifiera olika detaljer. Som Peter H säger, allt hänger på om man påstår att bilden är dokumentär eller ej. Särskilt för natufotografer är förstås denna fråga rätt känslig. Terje H är inte den första natufotografen som varit i blåsväder. Den på sin tid berömde Sven Gillsäter kritiserades för att ha tagit foton av vilda djur från en park utan att tydliggöra detta vid presentationen. En bild av en nalle på Skansen godtas inte som naturfoto, även om den är helt omanipulerad.
syntax 2014-12-16 18:36
Jo - det har ju alltid varit konstnärens rätt att fritt gestalta. Själv sysslar jag mest med gestaltande fotografi, och tycker mig därför ha en stor frihet i detta. Sedan kommer frågan om hur bilder uppfattas. Skall fotografen lastas för att betraktare i framtiden uppfattar bilderna i felaktig kategori? Måste man därför alltid göra speciella deklarationer? Jag tror inte det. Dokumentär fotografi definierar för det mesta sig själv. Om det till exempel är frågan om ett reportage, då har betraktaren rätt att kräva dokumentära bilder - för om så inte är fallet, då är det inget reportage. Sammanhanget definierar alltså sig självt. Här får man inte ens klona bort en fimp på gatan! Om jag däremot plåtar en naturvy, och sedan upptäcker en ilandfluten plastflaska i strandkanten - då klonar jag saklöst bort den.
Fin bild, Bengan, och intressanta tankar.
Håller med Henning här: Så länge man inte kallar sin fotografi för dokumentär (vill lägga till pressbilder och fotojournalistik), kan man göra som det behagar.
Johan Pihl 2014-12-17 12:39
Håller med.



(Visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?


Lägg till

Tidigare blogginlägg