Straight Photography!

The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 2032 / Hittar en del gamla bilder i flera kartonger, och oftast tagna via en M Leica med 35 mm....


 

Konsertfoto.  35 mm på M Leica. Tyckte inte man behövde nå't tele här.

Å ibland blir det litet pinsamt att kolla i kameraskåpet och fråga sig själv, "varför har du flera kameror?"  För en gång i världen så hade jag bara en kamera! Stackars dej, skulle man kanske säga i dag!  Jag hade en M Leica med ett 35 mm objektiv, och jag tänkte inte så mycket på det, eller kalla det begränsning i dag! Att jag hade bara en kamera och ett objektiv alltså!
Då fattade jag inte problemet, utan jag fotade bara på! Lyckligt ovetande liksom!

 

Utsikt från Blåhammaren 1980, tyckte det funkade bra med 35 mm optik i fjällen.

Det här är väl ungefär som våra stackars föräldrar hade det, bara en kamera med ett fast objektiv! Och se'n fyllde dom album, skokartonger och diamagsin till de efterlevandes fasa!

 

Måste väl ta med en sportbild också! Här e vi på väg utför Åreskutan med teliskidor. Och jag hade nästan alltid M Leican hängande innanför jackan, för det gäller att vara beredd när man fotar sport!

Ok, nu är det digitalt! Med digitala filer och luftalbum eller vad det heter, och bevarandeproblemen kommer nog. Bilderna försvinner när de efterlevande inte kan eller hittar lösenordet, eller då datorn pajar eller då ingen vet i vilket luftalbum bilderna låg, eller så tömmer dom förrådet på vinden, där det ligger ett gömt lager med CD-skivor och man kör allt till sopen, men man kanske ändå hittar några CD-skivor som mössen gnagt på! Och kanske lika bra det, för det finns tillräckligt med bilder ändå, så tycker man kanske då! ;)

Å ofta hör man från fotograferande småbarnsföräldrar, "Jag fotar för barnens skull, dom här bilderna skall dom få när dom blir stora!"
Jag undrar om det här funkar, jag menar, vill barnen verkligen ha alla de här bilderna?  ;)
De e klart att dom säger ja om man frågar dom om dom vill ha bilderna, för dom e ju artiga! ;)

 

Cykel i Danmark 1982. Tror det va på Lolland. Även här M Leica med 35 mm.
Kan väl ta historien i korthet. Vi hade stuvat ner cyklarna i cykelväskor, klev på i Stockholm C och av på Klippans station, monterade ihop cyklarna och cyklade till Helsingborg för färjan över till Helsingör. Vi hade vänner i Tåsinge på Fyn, dom hade ett galsbruk, och vi skulle hälsa på dom, och vad var trevligare än att cykla dit! Vi tog sedan öarna hemåt, bla över Lolland. Så det blev en fin liten runda i Danmark. Vi hade spritkök och grejer med oss och köpte frukt och grönt på gårdarna vi passerade. Fast vin och öl köpte vi i butik! :)
Och M Leican med 35 mm va med!

 

 

Å det va trevligt att cykla i Danmark! 

 

 

Å kartor satt på alla husväggar! Nästan i alla fall!

Har i alla fall en förskräcklig massa bilder liggande i kartonger...
Och att jag klarade mig med bara en kamera med ett objektiv, det va väl konstigt!?
Vad har hänt! 

/Bengan

 

Inlagt 2013-10-01 12:36 | Läst 3370 ggr. | Permalink
Inget har hänt.
Klart att barnen vill ha mina bilder!
Alla miljarders miljarders som fyller min dator.
Speciellt alla med blommor och växtdelar då. (Jag ser hur de rullar med ögonen och försiktigt tittar bort)

Hur många kameror man känner sig manad att ha är ju ett val. Antar att det förr oxå fanns prylsamlare.


Fast mera seriöst så tror jag en del av de bilderna jag har kommer de eller redan uppskattar de.
Speciellt de på familjen och deras egna barn.
Sen ser jag det här med bildskapande som en sak i sig. Det ger glädje att bara fotografera.
Och om jag bara lägger band på den delen av mig som hela tiden vill att det skall vara bra för något...att det skall bli ett resultat...ja då har bildtagandet/skapandet ett egenvärde som berikar mitt liv just nu..
Sen får man lov att lägga band på sig när det gäller att mata nära och kära med sina alster ;)
Då är det ju tur att nätet finns.

Ha det gott.
Ja, det är lite märkligt. Fr.o.m. 1972 när jag skaffade min första M-Leica och fram till 2001 när jag skaffade min första digitalkamera (1.2 Mpix men med ett ganska bra objektiv - fast brännvidd ca 35 mm omräknat till småbildsformat) Jag hade tre objektiv till Leican, men 35:an satt på för det allra mesta: en Summaron 35/3.5 som jag gillade, liten och behändig var den oxå. Sedan hade jag en Elmar 90/4, ett utmärkt objektiv men användes i princip bara för porträtt. Dessutom hade jag en Elmar 50/2.8 som jag aldrig använde - tyckte den hade dålig kontrast. Jag har testat den på M9 och den har faktiskt dålig kontrast. Lite kan man naturligtvis pilla i Photoshop eller så, men jag tror det hänt något med glaset (den är ju ändå från 50-talet). Alla de här tre objektiven var gamla redan då (50-60talet), att jämföra dem med moderna gluggar är inte rättvist, men de håller stilen ganska bra fortfarande.. Inget fel på skärpa och kontrast tycker jag, åtminstone inte 35 och 90 mm.

Nu har jag fler Leicor och fler objektiv - frågan är om bilderna blir bättre för det. Ska erkänna att jag var sugen på ett Super-Angulon 21/3.4 men på den tiden låg den långt utanför min budget.

Som sagt:man klarar sig långt med ett objektiv, men det är ju så där: man kan ju bli en samlare. Sedan befarar jag också att många bilder kommer att försvinna spårlöst ut i cyberrymden. Det kan nog vara både bra och dåligt.

Min far skannade in sina fotoalbum (mest Rollei och Hasselblad), så det är ju roligt att ha med tanke på att kvaliten är god och det är roligt att se bilder på sig själv och sina egna barn från barndomen. Om barnen är så intresserade av det är väl inte så säkert.
Du kommer med några kloga kommentarer och iakttagelser i mellan :-) Det med en kamera och ett objektiv vet många väl till. Och att vi inneha lådor med negativ, diabilder och bilder i album och utanför är förmodligen också bekant.
Nostalgi passerar dessa bilder - för mig framför allt det sista.
De enkla sakerna i både utrustning och möjlighet att campa på tiden. Och så är det mycket säkert från det flata Lolland, där jag flyttade från när jag var 18 och til Roskilde, där jag fortfarande bor.
m.v.h. Erik / DK
PS: Barer fortsätta om du orcher.
Schyssta bilder! Öl och friluftsliv, de e livet;)
Själv hann jag ta ca. 5000 bilder med en Canon A1 och 50/1,4 SSC innan kamerauppdateringsdjävulen hälsade på;)

/Stephan
Tycker det är roligt att höra sånna här historier, och se bilder från den tiden. Själv var man ju inte påtänkt på långa vägar vid den tiden. Men tycker ändå det är väldigt intressant! Sen att ha en M Leica och ett 35mm är ju inte så fy skam!
Väldigt intressant att se hur du arbetat med 35 mm. Förr tyckte jag det var svårt med så kort brännvidd, jag kom liksom aldrig på hur jag skulle använda den. Men nu håller jag på att lära mig. Bildkompositionen är väldigt viktig tror jag, den måste stämma med brännvidden. Du kanske har det i ryggmärgen, jag tycker att dessa bilder är mästerliga. Men måste lära mig. Trial and error :-)

Sedan har vi det där med bara ett objektiv. Zoomen är ju egentlige ett rent fördärv, uppmuntrar till lättja och slarv. Det är klart att jag mest använder zoom! :-)

Vad ska man göra med alla dessa bilder? Jag får hålla med Annelie, det viktiga är att ta dem. När de legat till sig ett tag brukar man bättre veta vad som är värt att spara. Att ha bilderna printade är förstås väldigt kul. Att välja ut de intressantaste och göra en fotobok? Jag funderar på det. Det som finns bara på hårddisken, det är bara att räkna med att det förr eller senare försvinner. Själv kanske man har en hum om vad det är, men vem annars bryr sig? Förr hade jag det största arkivet på dia. Tämligen värdelöst, tyckte jag då, alldeles för struligt att hålla ordning på och titta på. Då är hårddisken bättre. Jag inga dia kvar alls i dag, det var mest bilder på barnen, och de fick allesammans. Vad de gjort med dem vet jag inte. Men situationen ger en försmak om vad som händer med bildfilerna i datorn.



(Visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?


Lägg till

Tidigare blogginlägg