Straight Photography!

Straight 2015 / Om bilder på ett kafé och opersonliga bilder!

Tänkte på det här i går och i förrgår då jag tittade på bilder på några kafeér! Se'n vet jag inte om det e så speciellt bra att visa bilder på ett kafé föresten! Men visst kan det kännas uppmuntrande att få hänga bilder på ett kafé, men ärligt tänk efter, hur många tittar på bilder som hänger på en kafévägg, man går ju dit för att fika!

Så min åsikt, var sak på sin plats, även vad gäller bilder, om man nu vill få ett koncentrerat tittande på sina bilder, så skall dom nog hänga på ett galleriliknande sätt. Och en del kaféer och även gallerier har som en del i sin affärsverksamhet att bjuda in konstnärer för att hänga ut hos dom. Och tar såklart en hyra och en provision! Och många gånger så kanske inte konstnären e så speciell, men galleriet/kaféet får in pengar, och det kanske e huvudsaken? Men de här gallerierna skall ju också leva! Och konstnären har ju ett fritt val om man vill hänga på det här sättet! Och det kan även vara trevligt, inte tu tal om annat!

Och det finns säkert några kaféer eller gallerier som är kända för bra fotografi/konst på väggarna också! Så allt e inte nattsvart! ;)

Ok, det om det!

Och så det här med personligheten i bilder och även i sitt konstnärliga bildval! De bilder jag såg på det ena stället, där kändes det som om det va tio konstnärer som ställde ut! Jag kan förstå det här om man tex vill marknadsföra sig som fotograf, och vill visa sin bredd för en ev beställare av fotouppdrag, då gör man såklart såhär, men att se det här på ett galleri, det känns bara oroligt och ostrukturerat!

På ett galleri, där har man ju chansen att visa upp sin speciella konstnärspersonlighet i sitt uttryckssätt, så varför inte ta den chansen då? Och en bildpersonlighet, den mäts inte i antalet bilder, även om det e ganska populärt i dag att pröva de många bildernas väg! ;)

Den här ostruktureringen startar nog ganska tidigt i "konstnärskarriären", man "snöar inte in" tillräckligt i sitt ämne, det kanske finns för mycket annat kul i tillvaron, man tar sig inte den tid det tar att bli bra! Tex, 10.000 timmar mot en garageport! Utan man hoppar från det ena ämnet till det andra, och det skapar inte nå'n sammanhållen eller intressant konst. Man visar heller inte upp sin bildpersonlighet på ett tydligt sätt, utan man blir nog bara en hyffsat mångsidigt mångspretig fotograf! ;) Men man väljer själv!

Så mitt råd till en konstnär, om nå'n nu vill ta rådet ;) snöa in på ditt eget ämne under en längre tid! Bry dig inte om vad för många tycker! Och om nå'n tycker, kolla den personens foto-CV! Där bör du se nå't intressant! Men många kameror i en kameraväska, den CV:en imponerar inte på mig! ;) 

Utan undersök kaninhålet du hittat, se hur djupt det går, och visa se'n upp ditt resultat på ett ställe där man koncentrerat i lugn och ro kan se på dina bilder!

Men, visst känns det trevligt om nån ringer och säger, "Du tar så fina bilder, kan du inte hänga dom på mitt kafé?"

/Bengan

Ps.  Kaninhålet, eller "down the rabbit hole", a metaphor for adventure into the unknown, from its use in Alice's Adventures in Wonderland.  (Wikipedia)

2013-04-25 11:44   Mats Adsten

"Skill in photography is acquired by practice and not by purchase." - Percy W. Harris

/Mats

2013-04-25 13:00   Instantclassic

"undersök kaninhålet du vet, hur långt det än går, och visa se'n upp ditt resultat på ett ställe där man koncentrerat i lugn och ro kan se på dina bilder! "
Hear, hear!
/H

2013-04-25 21:23   Nisse Larsson

Fint resonemang om det där med kaninhål. - Nilserik